Sökresultat:
18360 Uppsatser om Tidigare ćren - Sida 39 av 1224
 LÀs- och skrivsvÄrigheter i tidigare Är : - en intervjustudie om anpassad undervisning
Syftet med den hÀr studien var att belysa lÀrares arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter i tidigare Är. Vi ville undersöka hur lÀrare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. För att ta reda pÄ detta intervjuade vi tvÄ lÀrare med erfarenhet inom omrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar pÄ frÄgestÀllningarna.Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med tvÄ lÀrare med erfarenhet inom Àmnet. Genom öppna frÄgor besvarades de frÄgestÀllningar som innefattas i studien.Resultatet visade att vÄra tvÄ lÀrare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivÄ.
UtvÀrdering av öppettiderna vid à nge folkbibliotek
Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förĂ€ndrade öppettider pĂ„ Ă
nge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens Äsikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvÀrderingen lett till. Undersökningen bygger pÄ följande utvÀrderings frÄgor:? Hur ser biblioteksbesökarna pÄ bibliotekets öppettider ? Àr de nöjda eller vill de se en förÀndring? NÀr vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvÀllar/helger)?? Hur ser bibliotekets personal pÄ öppettiderna och hur stÀller de sig till förÀndrade öppettider, exempelvis kvÀlls- och helgöppet?? Finns det nÄgot samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsÀttning och vilka öppettider de föredrar?? Vilka förslag pÄ förÀndrade öppettider kan jag komma med pÄ basis av ovanstÄende frÄgor?Resultatet av den enkÀtundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare Àr nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förÀndringar skulle kunna förbÀttra dem. MÄnga anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kvÀll i veckan, samt att det bör öppna tidigare pÄ förmiddagen.
Socialt Entreprenörskap : Identifierandet av möjligheter till företagande som förÀndrar samhÀllet
Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..
Hur den svenska aktiemarknaden pÄverkas av makrovariabler : En kvantitativ studie av de 30 mest omsatta aktierna pÄ den svenska aktiemarknaden
Den hÀr studien Àmnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning pÄ densvenska marknaden. Studien fokuserar pÄ den svenska aktiemarknaden de senaste elva Ärenoch makrovariablerna Àr inflation, rÀnta, arbetslöshet och vÀxelkursen EUR/SEK. För att mÀtapÄverkan frÄn de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom omrÄdetmed olika variabler vilka har gett resultat som bÄde motsÀger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna Àr utförda pÄandra Àn den svenska marknaden och kommer sÄledes att fungera som en grund för dennastudie.
Effekten av att kapitalisera operationell leasing : Hur pÄverkas svenska företag?
Denna studie undersöker effekten pĂ„ svenska företags balans- och resultatrĂ€kning, och i förlĂ€ngningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt pĂ„ de nyckeltal vilka mĂ€ter förĂ€ndringar i företags kostnadsstruktur samt struktur pĂ„ balansrĂ€kningen medan nyckeltal vilka mĂ€ter lönsamhet och vĂ€rdering pĂ„verkas i liten utstrĂ€ckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom anvĂ€ndning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av FĂŒlbier et al (2008). Urvalet baseras pĂ„ svenska företag pĂ„ OMX Stockholm Large Cap, dĂ„ ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten pĂ„ den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förĂ€ndring pĂ„ företags skuldsĂ€ttningsgrad och rĂ€ntabilitet pĂ„ totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet pĂ„verkas i mycket liten utstrĂ€ckning, vilket Ă€r i linje med tidigare forskning.
Server Message Block : En undersökning av potentiella prestandavinster mellan SMB 2.1 och SMB 3.0 i ett befintligt nÀtverk
Examensarbetet behandlar en jÀmförelse av Server Message Block 3.0 och föregÄngaren 2.1 i ett befintligt nÀtverk. JÀmförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestÄende av fyra operativsystem: Windows Server 2008 R2, Windows Server 2012, Windows 7 ochWindows 8. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nÀtverksprestanda mellan tvÄ datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3.0 pÄ prov.I Test 1 ansÄgs SMB 3.0 prestera sÀmre Àn SMB 2.1, för att bekrÀfta resultaten kontaktades Jose Barreto pÄ Microsoft.
Man behöver inte göra det mÀrkvÀrdigare Àn vad det Àr: en
studie om lÀrares uppfattningar av skriftliga omdömen i den
individuella utvecklingsplanen.
Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan frÄn och med juli 2008 som varje elev har rÀtt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansÄg att skriftliga omdömen inte var mÀrkvÀrdigare Àn ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestÀmmelsen av skriftliga omdömen pÄverkat lÀrarnas uppdrag, vad lÀrarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lÀrarna trodde att omdömen skulle fÄ i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer dÄ muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lÀrare verksamma i grundskolans tidigare Är.
"Annars blir det katastrof" : Elevers upplevelser av lÀrares ledarskap i klassrummet
Denna studie handlar om hur elever upplever lÀrares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvÀrt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna anvÀnda sig av, vilka egenskaper hos lÀrarna tycker eleverna Àr viktiga. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr elever i Ärskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgÄr att eleverna Àr nöjda med det ledarskap som deras lÀrare anvÀnder och att de flesta vill ha lÀrare som Àr snÀlla men som ÀndÄ kan hÄlla ordning i klassrummet.
Betydelsen av anstÀllningsform för arbetstrivseln och sammanhÄllningen i en arbetsgrupp
TillfÀlliga anstÀllningar har de senaste 20 Ären blivit allt vanligare pÄarbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarenskrav pÄ flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfÀlligt anstÀllda kÀnnerett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien Àr dÀrföratt, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) ompsykologiskt klimat, testa om tillfÀlligt anstÀllda upplever sÀmrearbetsgruppssammanhÄllning och arbetsattityder Àn fast anstÀllda.EnkÀter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordesberÀkningar med t-tester för oberoende stickprov. ResultatetbekrÀftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat ocharbetsattityder dvs. ju bÀttre arbetsgruppssammanhÄllning desto bÀttrearbetsattityder.
Colosseum, en ny form av strid : En personlig erfarenhet i ett stridssystems utveckling
Denna reflexiva rapport Àr menad att guida lÀsaren genom mitt arbete som designer under designmomentet: utveckling av stridssystem till spelet Colosseum. Texten Àr skriven pÄ dagboksform för att ge en inblick i mina framgÄngar och motgÄngar i utvecklingen. Eftersom arbetet pÄgÄr mellan tvÄ spel har jag valt att kalla det första Colosseum för PreGen (Previous Generation) och det nya för NextGen (Next Generation). FrÄgorna jag strÀvat efter att besvara Àr om jag kan identifiera de trÄkiga bitarna med PreGen och hur jag ska gÄ tillvÀga för att inte göra om tidigare misstag. De trÄkiga bitarna identifierades snabbt med speltestning samtidigt som mina tidigare erfarenheter hjÀlpte mig undvika dessa misstag under utvecklingen av det nya systemet.Vid framtagningen av kontrollschemat har jag lÄtit mig inspireras av tidigare, lyckade spel samtidigt som jag satt min egen prÀgel pÄ det.
Gammalt vin i nya lĂ€glar? Ăr PRS-initiativet endast en nydaning av tidigare strukturanpassningsprogram?
Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.
Fria, men ÀndÄ villiga? : En studie om företagsfaktorers pÄverkan pÄ efterfrÄgan pÄ frivillig revision
Ă
r 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket gör att det numera Àr frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det Àr kombinationen av Sveriges lÄga grÀnsvÀrden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden pÄ tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger pÄ ett slumpmÀssigt urval av 400 svenska smÄ bolag, testas faktorer som i utlÀndska studier tidigare funnits pÄverka efterfrÄgan pÄ frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspÄr att efterfrÄgan pÄ revision pÄverkas av företagets storlek, skuldsÀttningsgrad, risk och Älder.
Kokning av vatten : En learning study om grundskoleelevers erfarenheter av vattenkokningsprocessen
En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenkokning och fasövergÄngen har gjorts. UtifrÄn tidigare forskning har nÄgra delar av materians beskaffenhet och kokning av vatten valts ut och anvÀnts för att designa ett förtest som hjÀlper till att kartlÀgga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jÀmförts med varandra i likheter och skillnader. NÄgra kritiska aspekter av lÀrandeobjektet valdes och en lektion som belyser de kritiska aspekterna av lÀrandeobjektet planerades. Genomförandet av lektionen filmades med fokus pÄ att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under lektionen.
Pedagogernas tillvaratagande av elevens förkunskaper och inflytande i historieundervisningen
Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielÀrare. Det kan Àven vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som Àr intresserade av hur elevinflytande ser ut och pÄverkar sÄvÀl historieundervisningen som de andra samhÀllsorienterande Àmnena. UtgÄngspunkten i vÄr undersökning har varit tvÄ skolor med inriktning pÄ grundskolans tidigare Är, Ärskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger pÄ frÄgestÀllningar till elever och pedagoger. UtifrÄn dessa intervjuer har vi fÄtt en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i Àmnet.
IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med postoperativ smÀrta
Trots stora förbÀttringar nÀr det gÀller sjuksköterskans smÀrtskattning och behandling av postoperativ smÀrta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till vÀrsta tÀnkbara smÀrtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smÀrtlindring fortfarande Àr ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvÄrdsjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med postoperativ smÀrta. Fem intensivvÄrdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrÄn Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smÀrta hos vakna och icke vakna patienter.