Sökresultat:
18360 Uppsatser om Tidigare ćren - Sida 22 av 1224
Rehabilitering efter höftfrakturer
Höftfrakturer Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige. MÄnga patienter har svÄrigheter att ÄterfÄ sin tidigare funktionsnivÄ efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som pÄverkar höftfrakturpatienters möjligheter att ÄterfÄ tidigare funktionsnivÄ. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjÀlp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smÀrta, kognitiv funktion, depression, Älder, balans och rÀdsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmÄga innan frakturen Àr faktorer som pÄverkar patienternas ÄterhÀmtning.
Hedmans Kvadratrotsalgoritm
I detta 10-poÀngsarbete gÄr jag igenom hur min egenhÀndigt producerade kvadratrotsalgoritm fungerar praktiskt och teoretiskt. Med denna algoritm kan man för hand rÀkna ut kvadratrötter som innehÄller 50-60 vÀrdesiffror. Med de tidigare kÀnda algoritmerna för kvadratrötter kan man rÀkna ut 5-6 vÀrdesiffror. Min algoritm fungerar inte pÄ samma sÀtt som de tidigare anvÀnda kvadratrotsalgoritmerna men den Àr lika korrekt. Stor tyngdvikt i arbetet har dÀrför lagts pÄ att visa pÄ att det finns flera olika korrekta algoritmer för vÄra vanliga rÀknesÀtt.
Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebygga och minska risken för fallskador pÄ sÀrskild boende : En litteraturstudie
Bakgrund: Fall Àr vanligt och kan leda till höftfrakturer och ett tidigare behov av sÀrskiltboende. Ett hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska vara en sjÀlvklar deli all vÄrd och behandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kanförebygga och minska risken för fallskador hos Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metod: Arbetetvar en litteraturstudie pÄ tidigare forskningsmaterial. Resultat: Den viktigaste ÄtgÀrden Àratt fÄ fram vilka Àldre som tillhör riskgruppen.
Svenska företagsetableringar i Ryssland : En studie om framgÄngsfaktorer
Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt, företagets storlek,nÀtverk och kunskap haft tydligast pÄverkan pÄ de studerade svenska företagens internationalisering och framgÄng i Ryssland. Dessa framgÄngsfaktorer tycks Àven likna de faktorer som generellt framtrÀder i tidigare forskning. Dock framstÄr möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgÄngsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgÄng, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens frÀmsta attribut vid etableringen..
Vem sa att det ska vara fint? : En studie om tre bildlÀrares syn pÄ process och produkt i bildundervisningen
Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet Àr att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka nÄgra bildlÀrares syn pÄ begreppen process och produkt i bildundervisningen pÄ högstadiet. Tidigare har fokus legat pÄ elevers fÀrdiga produkt men idag Àr bedömningen i bildÀmnet mer fokuserad pÄ elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. IntervjufrÄgorna Àr förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.
LivsfrÄgepedagogik, En kvalitativ studie om lÀrares arbete med barns livsfrÄgor i grundskolan. The Pedagogy of Existential Questions, A qualitative study of teachers work with children in primary school life issues.
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.
SJUKSKĂTERSKANS NĂRVARO VID NYBESĂK - TILL VILKEN NYTTA?
PÄ cytostatikamottagningen, pÄ Universitetssjukhuset MAS, pÄbörjade man ett projekt för ca tvÄ Är sedan. Projektet hade som mÄl att den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskan skulle nÀrvara vid nybesöket som lÀkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. NÄgon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans nÀrvaro vid sÄdana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvÄrdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssÀtt.
Uppfattningar om motivation hos deltagare i SPIRA-projektet pÄ Medlefors folkhögskola
Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella pÄverkan pÄ motivationen. Samt uppfattningar hos nÄgra tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte Àr att stÀrka kompetensen hos sina deltagare och mÄlgruppen Àr individer som varit arbetslösa i ett Är eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex mÄnader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder pÄ att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses Àven vara mer ihÀrdiga i sitt arbetssökande och har ett högre vÀlmÄende Àn de som drivs av motivation med en lÄg grad autonomi.
Talutrymmets fördelning i en förskoleklass
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.
Att bedriva matematikundervisning med utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter
Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lÀrarintervjuer i Ärskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lÀrarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgÄngspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker Àr lÀrarnas tankar och intentioner om lÀruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vÄrt analysarbete har vi utgÄtt frÄn vÄra centrala begrepp vilka Àr förkunskaper, lÀrarens uppdrag och lÀrarens val av arbetssÀtt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lÀrarnas syn pÄverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som pÄverkar Àr undervisningens ramar. Samtliga lÀrare uttrycker att de har en undervisning som Àr mer eller mindre lÀromedelstyrd och att tvÄ av lÀrarna vÀljer att komplettera för att pÄ sÄ vis variera arbetssÀtten..
Incorporating pupils with Swedish as a second language A study of language development approaches and integration in school
Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med nyanlÀnda ele-ver, samt att uppmÀrksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska kÀnna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedago-gerna sprÄkutvecklande med nyanlÀnda elever, vilka metoder och material anvÀnds? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlÀnda elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgÄngspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. pÄ trygg-het, modersmÄl och sociala faktorers betydelse för sprÄkinlÀrningen.
MC - Trailer Leloup
Vi fick kontakt med ett företag i Halmstad som tidigare haft examensarbeten isammarbete med maskiningenjörsporgrammet pÄ Högskolan i Halmstad. VidförfrÄgan om tillgÀnglighet till ett examensarbete sÄ fick vi ett förslag om attvidareutveckla ett tidigare examensarbete som företaget haft hos sig. Vi nÀrmareundersökningar av examensarbetet sÄ beslutades det om att en hel trailer skullekonstrueras. VÄr rapport innefattar vÄra steg för att ta fram ett koncept till entrailer. Alla de vÀsentliga stegen vi har tagit beskrivs i rapporten, frÄn idéstadie tillatt man har möjlighet att ta fram en prototyp.
Barn och pedagoger om konflikter en kvalitativ studie med fokus pÄ utagerande barn : ?vi mÄste vÄga för barnen skull?
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.
En lÀrobok i Àmnet bild
Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i
Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt.
Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning
visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen.
Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller
obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska
utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.
StatuslÀran som redskap för retorisk analys : En diskussion om tillvÀgagÄngssÀtt, baserad pÄ analyser publicerade i Rhetorica Scandinavica
Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..