This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Inom vården har våld blivit vanligare och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är därför att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som används i mötet med våldsamma och aggressiva patienter samt vilka omvårdnadsåtgärder som tillämpas för att förebygga aggression och våld inom vården.. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO, vilket resulterade i 12 valda artiklar som kvalitetsgranskades. Analysen resulterade i sex kategorier; Kännedom om patienten, Medvetandegöra attityder och förhållningssätt, Bemöta patienten med respekt och bevara värdighet, Främja god social och fysisk miljö, Identifiera tidiga varningstecken och Arbeta preventivt.

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1.

Aktuella forskningsresultat pekar på att det är angeläget att tidigt uppmärksamma ochhjälpa elever som riskerar utveckla matematiksvårigheter. Syftet med min undersökning är att fåkunskaper om hur några utvalda pedagoger beskriver sitt arbete med barns tidigamatematiksvårigheter och hur de anser att lärarna kan möta dem på bästa sätt. För att nå syftethar jag använt kvalitativ intervju som forskningsmetod. På det sättet fick jag en detaljeradbeskrivning av pedagogernas tankar runt ämnet samt beskrivning av deras arbete. I första delenav uppsatsen presenterar jag en bakgrund till min undersökning utifrån forskningslitteraturen.Den ger möjlighet för att diskutera studiens resultat med hänsyn till andra studiers resultat.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt.

Studien syftar till att undersöka lärares kunskapssyn samt hur detta kan påverka valet av arbetssätt vid barns tidiga läs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att få en djupgående förståelse kring lärares kunskapssyn och arbetssätt. Resultatet visar på att både traditionella läs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, där Tragetons modell - att skriva sig till läsning är mest förekommande. Det påfallande resultatet i studien visar även att lärarna eftersträvar kontinuerlig utveckling inom läs- och skrivområdet, något som de tillägnat sig genom att ta del varandras lärarkompetenser och perspektiv på lärandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lärarnas egen kompetensbildning vara en förutsättning för att kunna uppdatera både kunskap kring området samt synen på lärandet när skolan många gånger väljer att spara på kompetensutveckling trots att samhället och skolan ständigt förändras..

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag påförändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen,budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade atttalang är subjektivt och svårt att definiera.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra patientdelaktighet.

Problemområde Att kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter.

According to the Läroplan för förskolan, Lpfö 98, are pre-schools suppose to introduce the written language and embrace childrens curiosity about the ability to communicate with the written language. The purpose with this research is therefor to study the attitudes of pre-school teachers towards three- to five years olds writing and also to shred some light over which role teachers and other adults have when children learn to write. The earlier research contains different theories about how children in pre-schools conquer the written language and the teachers role in this process. Teachers attitudes towards and thoughts about childrens early writing could be made visible through interviews with teachers who all currently work at pre-schools. The results indicate that pre-school teachers have different attitudes towards childrens early attempts to write.

I denna studie undersöktes frostkänsligheten hos matärt (Pisum sativum var. sativum), foderärt (Pisum sativum var. arvense) och sojaböna (Glycine max) vid tre olika stadier i plantans tidiga utveckling. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur kulturerna påverkas av låga temperaturer, och genom detta bidra till en ökad odlingssäkerhet, som i sin tur kan optimera avkastning och kvalitet i fält. Plantorna utsattes för en simulerad frost (-2 ?C, 10 h) i klimatkammare vid tre olika tidiga utvecklingsstadier.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Syfte ? Syftet med detta examensarbete är att skapa ytterligare förståelse för och kartlägga de utmaningar som projektorganisationen ställs inför när brukarnas och slutanvändarnas behov skall fångas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet är utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbäddad fallstudie. Data kommer från insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy.This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy.