Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nå tillväxt i företag som befinner sig i Sådd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förändringar med organisatorisk anknytning som riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillväxtföretag och vad dessa förändringar kan innebära för företaget.Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och små, samt fond och privatfinansierade riskkapitalbolag.Riskkapitalbolag försöker genomdriva förändringar i sina investerade företag för att nå tillväxt och åstadkomma avkastning på sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestämmer vilka förändringar som sker. Vanliga organisatoriska förändringar i tidiga faser är tillsättning av ekonomichefer och upprättandet av interna strukturer medan senare faser präglas av finjustering av ledningsgruppen, något som stämde överens med de teoretiska koncepten.

Andelen äldre invånare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sätt att ta hand om de äldre. Deras vision är attskapa ett intelligent hem som kan stödja de äldre i sitt kvarboende. Konsortiet består inuläget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vårexamensarbete är att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras på ett konsortiumunder utveckling.

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolåren så har vi funderingar kring läsinlärningsmetoder. Hur ska vi lära dessa barn att läsa? Vilken metod används nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lärarna på det viset de vill? Vi har även intresserat oss för hur lärarna försöker utveckla elevernas läsintresse och om de tycker att utbildningen de gått gav dem tillräckliga kunskaper.Vi har valt att intervjua 10 lärare och specialpedagoger som arbetar med barn i år ett eller två. Lärarna valdes strategiskt efter det föregående kriteriet. Vår undersökningsgrupp är relativt liten men det resultatet vi fått visar på ett traditionellt tänkande hos den verksamma lärarkåren.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur ett antal pedagoger på olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssätt vid datorn i elevernas skriv- och läsinlärning samt hur pedagogerna värderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Frågorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och läsfärdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgår det att pedagogerna ser positivt på metoden, Skriva sig till läsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och läsinlärning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer på innehållet och språket i berättelserna än att forma bokstäver för hand.

Early intervention is important on different levels and must be justified as a social and economic long-term investment. There is no doubt about the importance of early detection when helping children/students in need of support. What kind of support that is deemed suitable and who provides the support can be viewed from different perspectives and with different approaches. Seen from a relational perspective the special education process is a long-term process and affects not only the individual but the whole school culture and systems may need changing. This study intends to describe the importance of the learning environment and what efforts are initiated early for students in need of support from the special education point of view.

Syftet med denna studie var att med fokus på de sociala förhållandena studera sågverkssamhället på Altappen i Luleå skärgård under den tid det fanns industri på ön. För att besvara detta har en litteraturstudie gjorts samt en jämförelse med ett annat sågverkssamhälle utförts. Detta samhälle ligger precis som Altappen på en ö, Norrbyskär, och har utmålats som ett mönstersamhälle. Det var därför intressant att välja just detta för jämförelse med Altappen. Sågverket på Altappen uppfördes 1872 av det engelska bolaget The New Gellivara Company Limited.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolåren så har vi funderingar kring läsinlärningsmetoder. Hur ska vi lära dessa barn att läsa? Vilken metod används nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lärarna på det viset de vill? Vi har även intresserat oss för hur lärarna försöker utveckla elevernas läsintresse och om de tycker att utbildningen de gått gav dem tillräckliga kunskaper.Vi har valt att intervjua 10 lärare och specialpedagoger som arbetar med barn i år ett eller två. Lärarna valdes strategiskt efter det föregående kriteriet. Vår undersökningsgrupp är relativt liten men det resultatet vi fått visar på ett traditionellt tänkande hos den verksamma lärarkåren.

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns läs- och skrivförmåga försämrats alltmer de senaste åren. För att förbättra resultaten har fokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga år, detta för att de grundläggande förmågorna att kunna avläsa och förstå en text utvecklas under dessa år i ett barns liv, och det ingår även i en förskollärares uppdrag att främja barns språkutveckling och att lägga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete är att på ett lustfyllt sätt främja barnens progression mot en god språkförståelse och språkutveckling genom berättande och högläsning. Vi har valt att göra en kvalitativ jämförande studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskola med kultur som profil och en förskola utan någon uttalad profil för att undersöka deras arbetssätt och se om och hur dessa skiljer sig åt mellan förskolorna. Vi har använt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vår insamlade empiri. Vårt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snarare pedagogernas arbetssätt emellan oavsett förskola..

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

I takt med ökad konkurrens, växande organisationer och högre krav på effektivitet blir även vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, så även på Volvo Construction Equipment AB Component Division. Då arbetet påbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid när olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istället gjordes olika uppskattningar beroende på vem som skulle utföra dem och när detta skulle göras. Avsaknaden av en sådan metodik försvårar möjligheten att väga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rätt prioritering av koncept då varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten således inte blir likvärdigt jämförbara. Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete när en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara på erfarenheter från genomförda projekt och input från olika konstruktörer. Krav på modellen är att den ska vara enkel, användarvänlig och pedagogisk för att lätt kunna tillämpas på olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan hjälpa elever att utveckla empati. Vi undersökte detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio pedagoger. Syftet med intervjuerna var att ta del av deras erfarenheter kring ämnet. Vi var även intresserade av att ta reda på vad pedagogerna ansåg att ordet empati betyder och hur de tyckte att empati uttrycker sig hos barn. Forskningen säger att grunden för barnens empatiutveckling läggs i det tidiga samspelet mellan barnen och föräldrarna men att skolan ändå har stora möjligheter att påverka denna utveckling.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.