Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjälpa små barns tidiga språkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlätta barns tidiga språkutveckling. Studien byggde på tidigare forskning inom området, samt enkäter från verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav två av dessa även ställde upp på en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.

I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg.

Vi har valt att titta på om familj, skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

ABSTRAKTMatematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med åtgärdsprogram. Våra frågeställningar var: Vad anser lärare och specialpedagoger om sina förutsättningar i arbetet med åtgärdsprogram? Anser lärare och specialpedagoger att någonting behöver förändras, i så fall hur? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollärare och fyra specialpedagoger på fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lärarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring åtgärdsprogram har ökat.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm på 50-talet?), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fyra yrkesverksamma lärare i skolåren 6-9 ser på sin skönlitteraturundervisning samt vad de tycker om boksamtalet som pedagogiskt verktyg. Skönlitteraturläsning som fritidssysselsättning har fått stark konkurrens av andra medier som TV, datorspel och Internet.Som bakgrund ges en överblick över forskningen kring skönlitteraturens roll i skolan. Boksamtal och dess relation till språkkunskap, motivation och lärande ägnas särskild uppmärksamhet. Författare och pedagoger så som Aidan Chambers, Douglas H. Brown, Gunilla Molloy och Steven Johnson står för mycket av den tidigare forskningen som relateras till i denna uppsats.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare i södra Sverige.

I dagens snabba, globala och föränderliga omvärld anser allt fler att innovation är en viktig och nödvändig faktor för ekonomisk tillväxt. Entreprenörer har därför en betydande roll för samhället i jakten på nya innovationer och start av nya företag. På samma sätt har även riskkapitalister en lika betydande roll då staten, banker och andra institutioner sällan vågar satsa på nya riskfyllda affärsidéer. För affärsidéer i tidiga faser, som kanske ännu inte blivit företag med intäkter, är Venture Capital-bolag den vanligaste och största form av riskkapitalister som är villiga att ta en sådan investeringssrisk. Affärsidéer i tidiga faser är mycket riskfyllda då det kan vara svårt att förutse marknaden eftersom det ännu inte finns ett företag.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Initiativet till detta projekt togs av Tekniska förvaltningen eftersom de kände att det fanns oklarheter med gränsdragningarna och anvisningarna i de tidiga skedena av byggnadsprocessen. På grund av detta har man upplevt svårigheter att säkerställa kvaliteten i byggnadsprocessen. Rapporten belyser tre viktiga punkter för att uppnå rätt kvalitet, nämligen: · Påbörja på rätt sätt · Skapa bättre förutsättningar<br> · Kontrollera resultatet mot kraven Huvudsyftet med rapporten är att beskriva hur Tekniska förvaltningen, genom ett utförligt förstudiearbete och ett välgenomarbetat programskede kan säkerställa kvaliteten i hela byggnadsprocessen. Dessutom belyser rapporten var man ska göra sin kvalitetssäkring och varför man ska göra det i detta skede. Målet med examensarbetet är att identifiera de problem som organisationen har i det nuvarande arbete samt att undersöka hur andra aktörer arbetar i byggnadsprocessen.

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.