This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy.This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur lärare i grundskolans tidiga år och förskollärare i förskoleklass ser på begreppen lek och lärande samt i vad mån lärarna ser ett samband mellan lek och lärande. Undersökningen är en kvalitativ studie som undersöker pedagogers syn på lek och lärande samt hur lärarna använder sig av leken som ett verktyg i undervisningen. I studien har tre förskollärare samt tre grundskollärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar att lärare i grundskolan vill använda sig av leken i större utsträckning än vad de gör idag. De använder sig av lek i syfte att öka motivationen hos eleverna samt att göra lärandet lustfyllt. Förskollärarna använder sig i större utsträckning av lek i undervisningen för att främja lärandet, deras lek är spontan och den används i olika syften. Lärarna i studien påtalade att de är för styrda, däremot känner förskollärarna i förskoleklassen en större frihet och mer utrymme i sin undervisning.

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Syftet med undersökning är att spegla de förväntningar som kreditgivarna har på revisionen samt jämföra dessa med revisorernas egna föreställningar om sin roll, för att på så vis kunna identifiera ett eventuellt förväntningsgap. Vi ämnar också skapa en uppfattning om hur väl kreditgivarnas förväntningar stämmer överens med gällande lagstiftning och praxis på området. Genom en jämförelse mellan de olika parternas perspektiv på revisionen och en analys av den insamlade informationen med hjälp av relevanta teorier, avser vi beskriva hur förväntningsgapet tar sig uttryck och vilka åtgärder som måste anammas för att minska dess omfattning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs främst genom intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer och kreditgivare.

BakgrundMånga forskare och undersökningar visar att den tidiga läs- och skrivinlärningen är av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse av vilka metoder lärare använder i den tidiga läs- och skrivinlärningen, samt vilka kartläggningar och åtgärder som vidtas när svårigheter uppmärksammas.SyfteSyftet med studien är att studera några lågstadielärares erfarenheter av metoder och åtgärder i samband med elevers svårigheter i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Några centrala frågeställningar i studien är:1. Hur kartlägger lärare den tidiga läs- och skrivinlärningen?2. Vilka handlingsstrategier har lärare när elever uppvisar svårigheter i läs ? och skrivinlärningen?3. Vilken kunskapssyn ger lärarna uttryck för?4. Skiljer sig de didaktiska insatserna åt när det gäller elevers olikartade svårigheter inom läs- och skrivutveckling, och i så fall hur? MetodI studien användes en kvalitativ metod för att få tillgång till våra informanters erfarenheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Den kvalitativa metoden blev därmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, då metoden lämpar sig för lärmiljöer.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt.

Bakgrund: I Sverige ställer lagen högre krav på de bedömningar som görs av arbetsförmåga än vad som kan genomföras med dagens befintliga bedömningsinstrument. I samband med att begreppet arbetsförmåga började användas växte WAI (Work Ability Index) fram och började användas i Finland under 1980-talet. WAI används på både grupp- och individnivå för att bedöma befintlig och framtida arbetsförmåga i relation till nuvarande arbete. Syfte: Att undersöka vilken betydelse WAI har i Finland för att identifiera tidiga tecken på ohälsa hos arbetstagare samt hur resultatet kan användas i utformandet av insatser/interventioner. Metod: För att kunna ta del av upplevelser kring användandet av WAI genomfördes sex intervjuer med personal inom den privata företagshälsovården i Finland.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur datorn kan användas i de tidiga skolåren, och då framför allt vid läs- och skrivundervisningen. Vi ska även undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan påverka hur datorn används som pedagogiskt redskap i undervisningen. I forskningsbakgrunden redogörs för tre olika metoder för läs- och skrivinlärning. Vidare beskrivs två olika projekt, där fokus legat på läs- och skrivinlärning via datorn. För att få en förförståelse för projekten redogörs det även för skillnaden mellan eleven som konsument eller producent, ordbehandlingsprogram och pennan som skrivverktyg samt samspelet vid datorn.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i elevernas tidiga läsinlärning och utveckling i läsförståelse samt att ta reda på hur högläsning kan påverka elevers läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Tidigare forskning har visat på att högläsning är en viktig del i elevernas läsinlärning. Genom att lyssna till högläsning så får eleverna bland annat ett större ordförråd, en medvetenhet kring språkförståelse och grammatisk förståelse och de får kunskaper om om olika ämnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. Utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lärare i årskurs f-3 fått svara på hur de använder sig av högläsning i undervisningen för att stödja elevernas läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder sig av högläsning nästan varje dag för att främja elevernas läsinlärning.

Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers tankar kring diagnostisering av elever i de tidiga skolåren vid användande av Skolverkets diagnosmaterialDiamant, som riktar in sig på den förberedande aritmetiken.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intevju som metod. Deltagarna i undersökningen är fyra lärare samt två rektorer med erfarenhet och utbildningen inom området.Resultatet visar att informanterna anser att de får betydelsefull information om var barnen befinner sig i den grundläggande taluppfattningen via diagnosen och därmed kan barn med behov av hjälp och stöd uppmärksammas. Informanterna har en formativ syn på diagnostisering. De fokuserar på hur resultatet följs upp, hur de finner pedagogiska och organisatoriska lösningar. Rutiner för detta är olika på de enheter där informanterna är verksamma.

Grängesberg är en gruvort i Bergslag som är uppbyggd kring en storskalaig järngruva och som var kring sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag är gruvan nedlagd och allt som finns kvar är ett enormt gruvhål och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt är en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstå den komplexitet av vad Grängesberg har varit och vad Grängesberg är idag..