Sök:

Sökresultat:

1496 Uppsatser om Tidig vuxen ćlder - Sida 21 av 100

Monti II-förordningens tillkomst och fall : Om svÄrigheterna med att reglera strejkrÀtten pÄ EU-nivÄ

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Förskolans roll i barns lÀs- och skrivlÀrande

Syftet med vÄr studie var att diskutera innebörder av de olika utgÄngspunkter som tidig lÀs- och skrivlÀrande ger för barnens fortsatta lÀs- och skrivutveckling. För att fÄ en förstÄelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollÀrare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus lÄg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Resultatet visade att de arbetade med sprÄkljudslekar, rim, ramsor och höglÀsning. Resultatet visade ocksÄ hur viktigt det vardagliga samtalet Àr för barnens tidiga lÀs- och skrivlÀrande.Motivationen grundade sig pÄ den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförstÄelse och ett intresse för det skrivna sprÄket..

Att finna sig sjÀlv igen efter hörselförbÀttring med Cochlea implantat

Tematiserande intervjuer har genomförts för att undersöka och förstÄ huruvida vuxendöva personer som har genomgÄtt en CI-operation har iakttagit förÀndringar i sin identitetsupplevelse nÀr hörseln förbÀttrats. Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn individens egna upplevelser kring cochlea implantat (CI). Antalet implantat ökar. Studien belyser personliga berÀttelser och erfarenheter av CI nÀr man ÄterfÄr hörselförmÄga. Dessa berÀttelser Àr mycket viktiga eftersom de ger oss kunskap om det stöd dessa personer behöver genom deras rehabilitering, en slags kunskap som fortfarande i stor utstrÀckning saknas.

Förekomst av ljumsksmÀrta under försÀsong hos ishockeyspelare

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Frukttr?d vid varje stuga. Om frukttr?dsf?rmedlingen i G?teborgs och Bohus l?n ?ren 1896 ? 1925

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Vem drar mest nytta av en internetadministrerad kognitiv beteendeterapi mot uto?vande av va?ld i na?ra relationer? : Moderatorer i en randomiserad kontrollerad studie

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Patienters perspektiv pÄ delaktighet i vÄrden

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Studieresor och elevers lÀrande

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

Crossover pÄ biblioteket : En studie i hur folkbibliotek arbetar medcrossoverlitteratur

Syftet med denna uppsats Àr att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, frÀmst nÀr det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrÄgorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier pÄ sex olika bibliotek samt genom en granskning av nÄgra crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det Àr ett svÄrdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande vÀrderas olika beroende vilken den tilltÀnkta Äldersgruppen Àr. Det Àr fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen pÄ de flesta bibliotek nÀr det gÀller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att grÀnsen blev mindre tydlig..

Var ska jag sova i natt - en kvalitativ studie om smÄ barn och vÀxelvis boende.

INLEDNING: Med vÀxelvis boende avses att barnet vistas ungefÀr lika mycket, och harett varaktigt boende hos bÄda förÀldrarna. FamiljerÀttsliga reformer har under desenaste decennier underlÀttat för förÀldrar att dela lika pÄ ansvaret om sitt barn, vidskilsmÀssa. Det kan ses som en bidragande faktor till att nysepareradesmÄbarnsförÀldrar idag, vÀljer att lÄta sitt barn bo vÀxelvis. Enligt förÀldrabalken Àrdet vad som Àr bÀst för barnet som ska vara avgörande för var barnet ska bo. Svenskamyndigheter rekommenderar att vÀxelvis boende ska beslutas restriktivt för barnunder tre Är.SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ om det Àr övervÀgande gynnsamteller ogynnsamt att ha ett vÀxelvis boende för barn i Äldern 0-2 Är, utifrÄn ettanknytningsteoretiskt perspektiv.

Virginia Woolf - om hennes feminism

I denna uppsats presenteras och diskuteras Virginia Woolfs förstavÄgs- feminism genom en analys av The Voyage Out, Mrs Dalloway och A Room of One's Own. Analysen sker genom en nÀrlÀsning av texterna, men Àven tidigare gjorda analyser anvÀnds. Woolfs texter sÀtts hÀr i relation till det tidiga 1900-talets patriarkala engelska samhÀlle, suffragettrörelsen men Àven Woolfs litterÀra- och yrkesmÀssiga liv Àr av betydelse. Resultatet blir en kvalitativ lÀsning dÀr fokus ligger pÄ tidig feminism och Woolfs kamp för kvinnans rÀtt till ett sjÀlvstÀndigt liv..

Lekens betydelse för barns lÀrande i förskolan: En undersökning av fem förskollÀrares syn pÄ leken

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse och mer kunskap om förskollÀrares syn pÄ lek. Mina frÄgor Àr: Vad Àr lek och vad Àr lÀrande enligt förskollÀrare? Hur anvÀnder sig förskollÀrare leken för att utveckla barns lÀrande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollÀrare frÄn en förskola. UtifrÄn mina frÄgestÀllningar visar resultatet att: Leken Àr lÀrande av det vardagliga livet. Leken Àr frivillig och ska vara rolig.

Investering i tidig lÀkemedelsutveckling. En studie om hur man tar beslut under osÀkerhet.

This case study aims to explore how decision making is performed under circumstances characterised by high uncertainty. We have identified and interviewed two types of organisations dealing with investments in pharmaceutical drug development, a business characterised by high uncertainty. We have found that the two types of organisations we have interviewed display different decision making behaviour evaluating the same type of investment. Further we have explained these differences in decision making behaviour by using relevant decision making theories. This study has showed that different forms of decision making are appropriate depending on the conditions facing the decision maker..

Utan barn skulle det vara tomt i mitt liv : En kvalitativ studie om upplevelser av förÀldrarollen hos Àldre mÀn

FörÀldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrÄn mÄnga olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gÀllande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fÀderna stod fo?r försörjningen. FÀderna gavs alltsÄ bara en liten möjlighet att lÀra kÀnna/knyta an till sina barn nÀr de var smÄ.Vilka effekter detta kan ha haft pÄ relationen mellan fÀderna och deras barn, dÄ barnen blivit vuxna, Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Den hÀr studien Àmnar kunna belysa dessa.

Den moderna rena?ssansma?nniskan? : om ko?rdirigentens olika roller

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->