Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Bakgrund: Övervikt under uppvĂ€xtĂ„ren har ökat markant de senaste Ă„ren, 20-25% av Sveriges tioĂ„ringar Ă€r idag överviktiga. För att hĂ€va denna utveckling krĂ€vs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien Ă€r en systematisk literaturstudie och bygger pĂ„ tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Tidig upptÀckt och intervention Àr av stor vikt nÀr det gÀller att komma till rÀtta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem anvÀnder man sig inom vÄrden av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras pÄ olika sÀtt, till exempel som enkÀt eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gÀllande vilket distributionssÀtt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssÀtt.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

SprÄket har stor betydelse för mÀnniskan, utan sprÄket Àr det svÄrt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstÄdd. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄk samt ta reda pÄ vilka tal- och sprÄksvÄrigheter som lÀrare i förskolan kan stÀllas inför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vÄrt resultat Àr baserat pÄ intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger med inriktning mot tal, sprÄk och kommunikation. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att anvÀnda ett medvetet sprÄk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns sprÄk. Barn kan ha svÄrt att uttala vissa ljud men Àven svÄrigheter med att förstÄ och tolka information samt att de kan ha besvÀrligt att anpassa sprÄket i olika sociala sammanhang.

Denna rapport handlar om hur information om neonatalvÄrd bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. UtifrÄn resultaten frÄn undersökningen har en broschyr i Àmnet utformats. Broschyren vÀnder sig till förÀldrar vars barn kommer att vÄrdas, vÄrdas just nu eller har vÄrdats pÄ en neonatalavdelning pÄ grund av för tidig födsel samt Àven till förÀldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen pÄ neonatalavdelningen i VÀsterÄs ger till mÄlgruppen idag.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning pÄ en förskola med inriktning pÄ tidig lÀs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftsprÄksutvecklingen hos de yngsta barnen, i Äldern ett till tre Är. Dessutom varmÄlet att undersöka om det Àr möjligt för ett barn att lÀra sig lÀsa och skriva sÄ tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att pÄbörja skriftsprÄksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed tvÄ pedagoger pÄ förskolan. Studien visar pÄ hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftsprÄklighet och att deras sÀtt skiljer sig en del frÄn det som aktuell forskningrekommenderar.

DÄ konflikter Àr en stor del av barnens vardag pÄ förskolan anses det frÄn tidigare forskning att det Àr viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken pÄ att barn möter mÄnga konflikter redan frÄn tidig Älder och att det Àr en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstÄr och mÄnga gÄnger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur olika konflikter ter sig pÄ förskolan, vilka platser i miljön som Àr vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr observation och enkÀtundersökning.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators? interpretations of its communication efforts.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett ledningsperspektiv analysera ett företagsförvÀrv som betecknats som framgÄngsrikt för att utröna dels hur det förvÀrvande företagets motiv och mÄl bidrog till att förvÀrvet blev framgÄngsrikt och dels vilken betydelse de i tidigare forskning identifierade framgÄngsfaktorerna hade för att förvÀrvet lyckades. En fallstudie genomfördes för att besvara syftet. I fallstudien genomfördes en granskning av företagsintern information samt tvÄ intervjuer. Intervjumallarna konstruerades utifrÄn den teoretiska referensramen som presenteras i uppsatsen. De empiriska resultaten visade att det förvÀrvande företagets lÄngsiktiga motiv och mÄl förenklade integrationen, samt att de identifierade framgÄngsfaktorerna i olika grad hade betydelse för en lyckad integration.