Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och hÀr Àven göra en jÀmförande studie. Med denna metod vill man pÄ ett tidigt stadium upptÀcka och pÄbörja arbete med de elever som behöver extra hjÀlp med lÀsinlÀrning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom lÀsinlÀrning i den svenska skolan. HÀr presenteras Àven TIL- programmet. Som metod har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, speciallÀraren pÄ varje skola inom kommunen pÄ grundskolans tidigare Är.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.

Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgÄtt stor förÀndring. DebutÄldern sjunker och fler sexualpartners Àr mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i mÄnga avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken pÄ en skadlig livsstil dÄ det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer ocksÄ tenderar att anvÀnda mer tobak, alkohol och droger jÀmfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar pÄ att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lÄgt antal sexualpartners.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

I detta arbete studeras förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tvÄ förskollÀrare pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de lÀs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är samt gjort tvÄ observationer pÄ samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare har olika syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mĂ€n, i Ă„rskurserna 1, 2, och 3 studerande pĂ„ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pĂ„ en enkĂ€t med sĂ„vĂ€l kvantitativa som kvalitativa frĂ„gor. Skolvalen föreföll baserade pĂ„ liknande omstĂ€ndigheter för deltagarna, i första hand bekvĂ€mlighetsskĂ€l, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrĂ€ckning pĂ„ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mĂ„lbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mĂ„nga fall Ă€ndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pĂ„ att gymnasievalen gjorts i för tidig Ă„lder för vissa individer..

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄkliga medvetenhet. Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att stimulera den sprÄkliga medvetenheten? Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken roll pedagogen har för barns sprÄkutveckling. Har miljön nÄgon betydelse för sprÄkutvecklingen?Undersökningen baseras pÄ litteratur, samt intervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor.