Förskola och skola kostar samhÀllet stora summor och det finns en osÀkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mÀtas. DÀrför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlÀgger och stimulerar barns sprÄkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa nÄgra pedagogers och förÀldrars beskrivning och vÀrdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av SprÄkutveckling). PÄ vilka sÀtt kan observationsmaterialet pÄverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjÀlp av intervju- och enkÀtundersökning.

Snatteri Ă€r det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonĂ„ren och kan i tidig Ă„lder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envĂ€rlden stöter man ofta pĂ„ obekrĂ€ftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillĂ€gna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, Ă€r att ta reda pĂ„ hur det kan se ut med tan-ke pĂ„ dessa frĂ„gor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

Kriminalitet Ă€r ett stort problem i samhĂ€llet som involverar mĂ„nga mĂ€nniskor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsĂ€tts. Kriminalitet Ă€r en livsstil för vissa mĂ€nniskor. De flesta inleder sin kriminella karriĂ€r under tonĂ„ren. En del fortsĂ€tter men de flesta slutar begĂ„ brott efter denna period. Återfallsfrekvensen Ă€r ca 60 %.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje Är fÄr ungefÀr 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste Ären har mortaliteten minskat pÄ grund av att allt fler bröstcancerfall upptÀcks i tidigare skeden och dÄ behandlingarna har blivit bÀttre. Screeningkontrollerna Àr en viktig del i tidig upptÀckt av bröstcancer. De inriktar sig pÄ undersökning av kvinnor som Àr utan symptom och som bedömer sig sjÀlva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken pÄ förÀndring blir kallade för ytterligare undersökning.

Sexualitet och reproduktion utgör tvÄ centrala delar i mÀnniskors liv och Àr integrerade i vÄr personlighet. Det Àr dÀrför viktigt att frÄn tidig Älder skapa en god grund för sexuell hÀlsa och vÀlbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthÄllande av en hÀlsosam livsstil. Skolan utgör dÀrför en viktig arena för hÀlsofrÀmjande och preventivt arbete dÄ de flesta ungdomar kan nÄs dÀr. I Kina infördes en obligatorisk nioÄrig skolgÄng för Kinas samtliga ungdomar Är 1986 och Är 2002 infördes Àven obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 Är) i Kina samt behov av förÀndringar och pÄgÄende utvecklingstendenser.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden ska vila pÄ etiska utgÄngspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgÄ frÄn patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan Àr att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvÄrdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsÄtgÀrder som ska vidtas nÀr inte lÀngre föda via munnen Àr möjligt, Àr svÄra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstÄ enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes dÀr totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rÄdgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas nÀrmaste omgivning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgÀngliga definitioner av aspergers syndrom och att det rÄder stor oenighet Àven kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstÄr som mycket flexibel i sin tillÀmning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen pÄverkar diagnosproducenternas blick för vad som Àr avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgÄng. Författarna tillÀmpar kategorin för att tolka och beskriva mÀnniskor.

Bakgrund: Stroke Àr ett snabbt pÄkommande neurologiska bortfallssymtom med eller utan medvetandessÀnkning. Sedan införandet av multidetektor CT med kortare undersökningstider har CT blivit en lÀmplig metod för att utreda akut strokefall. Perfusions CT utförs med intravenös kontrast och tekniken kartlÀgger det cerebrala blodflödet och den cerebrala blodvolymen.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att se hur anvÀndbar Perfusions CT kan vara nÀr det gÀller misstÀnkt ischemisk stroke och trombolysbehandling.Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr tvÄ olika sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Medline. Till resultatet valdes Ätta stycken artiklar ut efter att det kontrollerats att de blivit peer reviewed och var relevanta för studiens syfte. De sökord som anvÀndes var Perfusion CT, thrombolytic och Ischemic stroke.

Uppsatsen Àmnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig Àven efter idrottskarriÀren. Vad kan alla de timmar de lagt ner I trÀningshallar, pÄ fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar Àven efter karriÀren? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt fÄ en bild av vad de utvecklat och förbÀttrat under sina idrottsÄr samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvÀrlden Äterkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan dÀrför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I bÄde idrotts- och arbetslivet och sedan vÀnt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som Äterkommer finns vinnarmentalitet, sjÀlvkÀnsla och lagsammanhÄllning men ocksÄ negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppvÀxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppvÀxten som kan pÄverka utvecklandet av ett missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som Àr viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig pÄ fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogmissbruk, och deras berÀttelser om sin uppvÀxt. Studiens avsikt har varit att utifrÄn inlÀrningsteoretiska utgÄngspunkter förstÄ uppvÀxtens betydelse för utvecklandet av ett missbruk. Faktorer som kan pÄverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Arbetet avser att skapa en uppfattning om den samhÀlleliga synen pÄ förskolans arbete med modersmÄl och icke-svenskhet i förskolan. Ett syfte Àr att ta reda pÄ hur olika yrkeskategorier, som har koppling till förskolan, ser pÄ betydelsen av att barn fÄr utveckla sitt modersmÄl i förskolan. Ett annat Àr att belysa hur dessa yrkeskategorier uppfattar förskolans arbete med modersmÄl, och ett tredje Àr att studera hur dessa yrkeskategorier anser att man konkret kan gÄ till vÀga för att utveckla barns modersmÄl. Eftersom syftena innebÀr att undersöka mÀnniskors uppfattningar om en företeelse, har en fenomenologisk metod med kvalitativa forskningsintervjuer valts som instrument. Det empiriska arbetet omfattar personer som yrkesmÀssigt kommer i kontakt med utlandsfödda barn och förÀldrar.I motsats till tidigare forskningar visar studien inte nÄgon tydlig negativ bild av modersmÄl i samhÀllet, emellertid ÄskÄdliggörs att bristande insikter i verksamheten och den nÀra omgivningens kÀnsla av uppgivenhet utgör starka hinder för att arbeta med modersmÄl.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva vilken attityd sjuksköterskan har till inducerad abort samt hur kvinnan upplever en inducerad abort.Metod; Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pÄ 15 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl, Medline/Pubmed samt genom manuell sökning.Resultat; Det gÄr inte finna nÄgon entydig attityd till aborter hos sjuksköterskor. Vissa har en mer positiv instÀllning och tycker att det Àr kvinnans rÀttighet och att sjuksköterskan ska stödja henne i detta. Samtidigt framkommer negativa attityder dÀr sjuksköterskorna erkÀnner att de dömer kvinnan utifrÄn hennes val. En sen abort ger dock upphov till en mer negativ attityd Àn en tidig.

RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Öresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende. Det har medfört att det hĂ€nt en del i RydsgĂ„rd pĂ„ sistone; det finns inte lĂ€ngre nĂ„gra tomma hus och priserna har sĂ„ smĂ„tt börjat stiga, det har gjorts satsningar frĂ„n kommunens sida pĂ„ upprustning av det centrala ?torget? och orten har fĂ„tt en helt ny stationsutformning.

Övervikt och fetma bland barn har ökat bĂ„de i Sverige och internationellt de senaste tvĂ„ decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet frĂ„n tidig Ă„lder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. BarnhĂ€lsovĂ„rden i Sverige arbetar utifrĂ„n barnets hĂ€lsa och har stora möjligheter att nĂ„ ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingĂ„r att frĂ€mja barnets hĂ€lsa, följa tillvĂ€xtutvecklingen, samt stötta förĂ€ldrarna i sin förĂ€ldraroll.