Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Sverige Àr ett framstÄende land inom medicinteknik, och har genom Ären producerat flera viktiga innovationer, sÄsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bÀttre och effektivare vÄrd. MÄnga av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera vilka problem som kan föreligga dÄ teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affÀrskontext.Studien bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrÄn ett sociotekniskt perspektiv, och bygger pÄ teorier hÀmtade frÄn STS- och IMP-fÀltet.Studien bekrÀftar svÄrigheten att inpassa nÄgot nytt i ett befintligt affÀrssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan pÄ vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik pÄverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare pÄverkar möjligheten att inbÀdda tekniken i en affÀrskontext..

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjÀnstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjÀnst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjÀnstpersonal Àr en förutsÀttning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Lagen om unga lagövertrÀdare syftar till att ungdomar som begÄr brott skall hÄllas borta ifrÄn kriminalvÄrden för att kunna ges en andra chans i samhÀllet och för att belysa eventuella problem som kan finnas i ungdomens hemmiljö sÄ att ungdomar inte hamnar i ett mönster med allt grövre kriminalitet. Klottrarproblematiken Àr inget som bara dyker upp, utan det byggs upp under en lÄng tid. Oftast börjas det i vÀldigt tidig Älder som oskyldigt busstreck som enligt vÄr hypotes inte tas pÄ allvar av vare sig förÀldrar, skola, polis eller socialtjÀnst. Risken att bli dömd för skadegörelse kopplat till klotter Àr försvinnande liten. I Stockholm lÀn finns det idag omkring 200 storklottrare vilket innebÀr att de klottrar dagligen och har klottret som största intresse.

En stor bidragande orsak till hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och för tidig död i i-lÀnderna idag Àr övervikt. Forskningen har kommit fram till att kunskap om kost och motion inte Àr tillrÀckligt för att lyckas gÄ ner i vikt. Det har visats att t.ex. stark motivation, mÄlsÀttning, positiv instÀllning samt socialt stöd kan vara en nödvÀndig hjÀlp för en viktnedgÄng. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse och kunskap om vad mÀnniskor uppfattar har underlÀttat deras viktnedgÄng.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Beröring Àr, efter att lÀnge ha varit ganska förbisett, numera ett vÀxande forskningsomrÄde inom förÀlder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmÄgor, och kanske sÀrskilt för sprÄkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förÀlder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förÀlder-barn dyader. Inspelningar av fyra förÀlder-barn-par i Ätta filer, tvÄ filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, tvÄ flickor och tvÄ pojkar, var vid första inspelningstillfÀllet 3 mÄnader gamla och vid andra 6 mÄnader.FörÀlderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv pÄ vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.

ABSTRAKTSyftet med vÄrt uppsatsarbete Àr att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enÄteranpassning till samhÀllet kan förstÄs ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter pÄ samt vilka möjligheter tillförbÀttring som sker. I samhÀllet Àr kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som ocksÄ pÄverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gÄng kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gÀllande.FrÄgorna Àr mÄnga men slutresultatet Àr det mest intressanta.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i vĂ€stvĂ€rlden. Barn som blivit överviktiga i tidig Ă„lder har tecken pĂ„ sjukdom i mĂ„nga organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som Ă€ldre. Fetma hos barn pĂ„verkar livskvaliteten. Syfte: UtifrĂ„n aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjĂ€lpa överviktiga barn och deras familjer. Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturöversikt med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa artiklar som frĂ€mst söktes i databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion Àr en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem Àr motivationen. Sjuksköterskan kan pÄverka motivationen och förvÀntas identifiera och ingripa med mÄlet att skapa ett förÀndrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans instÀllning till omvÄrdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förÀndrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats Àr en litteraturöversikt dÀr 17 vetenskapliga artiklar frÄn tre olika databaser inkluderades.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elevers frukostvanor ser ut samt om det finns nÄgot samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan. Undersökningen genomfördes pÄ grundskolor i LuleÄ och SkellefteÄ kommun under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna Àr mellan sex och sju Är gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. VÄr empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter till elever. EnkÀterna anvÀndes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som Ät bra respektive mindre bra frukost.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Introduktion: Suicid Àr bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden. Varje Är avlider nÀrmare en miljon mÀnniskor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhÀlsofrÄga i mÄnga lÀnder dÄ det förekommer i alla Äldrar, i alla sociala grupper samt inom bÄda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀs- och skrivsvÄrigheter ser ut pÄ individ- och organisationsnivÄ inom skolan. Det innebÀr att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lÀrare i skolan men ocksÄ förÀldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvÄrigheter i hemmet. Syftet Àr ocksÄ att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv LÀstrÀning) och ta reda pÄ hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvÀgagÄngssÀttet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klasslÀraren samt elevens förÀlder för att fÄ en tydligbild av elevens utveckling frÄn starten under hösten i Ärskurs ett till mitten pÄ vÄrterminen iÄrskurs ett. Jag valde Àven att observera eleven vid fyra tillfÀllen dÄ eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda pÄ om det skedde nÄgon förÀndring i elevens lÀs- och skrivinlÀrning.