Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats dÀr 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke bestÄr av bedömning, trÀning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomÀnen men ibland Àven inom aktivitetsdomÀnen. Det framkommer att interventionerna bestÄr av arm-/handfunktionstrÀning, aktivitetstrÀning samt att tidig mobilisering praktiseras.

VÄr undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vÄr granskning Àr, förutom ett hos oss nyvÀckt intresse, att vi har mÀrkt att barn inte vet vad begreppen stÄr för. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi stÀller oss frÄgan vad de gör som gynnar barns lÀrande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

NÀr individer drabbas av svÄr sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krÀvas sjukhusvÄrd med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering pÄverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till fÀrre komplikationer, kortare vÄrdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att frÀmja mobilisering för patienter pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att frÀmja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

NÀr individer drabbas av svÄr sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krÀvas sjukhusvÄrd med immobilisering som följd. Tidigare studier har visat att immobilisering pÄverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad mobilisering har visat sig leda till fÀrre komplikationer, kortare vÄrdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att frÀmja mobilisering för patienter pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att frÀmja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i det dagliga livet hos pojkar med muskelsjukdomen Duchennes Muskeldystrofi. Debuterande symptom för sjukdomen Àr svÄrigheter att gÄ vilket medför att pojkarna blir rullstolsburna innan tio Ärs Älder. Behovet av olika habiliteringsinsatser Àr stort under hela livet. Studien inkluderade Ätta pojkar mellan 7- 32 Är. Datamaterialet utgjordes av bloggar och biografier och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns sprÄk frÄn tidig Älder med hjÀlp av enkla medel, i syfte att underlÀtta sprÄkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna pÄ förskolan. UtifrÄn detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt sprÄk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara anvÀndbart i barns inlÀrningsprocess. Tidigare forskning rörande anvÀndandet av TSS fokuserar frÀmst pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i sitt sprÄktillÀgnande. DÄ forskning av barns tidiga anvÀndande av gester och tecken visar att detta verkar gynna sprÄkutvecklingen har vi i vÄrt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strÀvar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida anvÀndningen av TSS kan fungera som en stödjande och sprÄkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillÀgnande av sprÄk? För att ta reda pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

AbstractBakgrund: Totalt har nÀstan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades Är 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebÀr stora psykiska pÄfrestningar pÄ individen. Sjuksköterskans attityder och sÀtt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi pÄ databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med HIV/AIDS pÄ grund av dess smittrisk. De ansÄg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

All trÀning innebÀr en fysisk pÄverkan pÄ kroppen och kan anses vara en form av stress, vilket hÀstar som trÀnas utsÀtts dagligen för. Svaret som fÄs vid stress Àr till för att mobilisera resurser inför kommande situationer, det sker fysiologiskt bland annat genom det sympatiska nervsystemet som ökar sin aktivitet. FrisÀttningen av katekolaminer och kortisol ökar.TrÀning pÄverkar fysiologiska stressparametrar hos hÀstar. Den hÀr litteraturstudien tittar pÄ hur kortisol, ACTH, katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) och ?-endorfiner har setts variera under trÀning.

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) Àr en kariesform som drabbar barn i tidig Älder. Sjukdomen karaktÀriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta slÀta ytor pÄ de primÀra tÀnderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 Är i Europa.Metod: Materialet som anvÀndes i litteraturstudien Àr vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhÀmtats frÄn den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger pÄ en sammanstÀllning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade frÄn 13.0-85.0 % i olika lÀnder och populationer i Europa. LÀgst respektive högst förekomst sÄgs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, dÀr förÀldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.

Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion Àr en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem Àr motivationen. Sjuksköterskan kan pÄverka motivationen och förvÀntas identifiera och ingripa med mÄlet att skapa ett förÀndrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans instÀllning till omvÄrdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förÀndrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats Àr en litteraturöversikt dÀr 17 vetenskapliga artiklar frÄn tre olika databaser inkluderades.

BarnhÀlsovÄrden i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolÄldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivförÀldrar respektive biologiska förÀldrar upplevde kontakten med barnhÀlsovÄrden, vilka förvÀntningar de hade pÄ barnhÀlsovÄrden samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om förÀldragrupperna hade olika behov nÀr det gÀllde kontakten med barnhÀlsovÄrden och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien Àr av kvalitativ design och intervjuer har genomförts bÄde individuellt och i grupp med biologiska förÀldrar och adoptivförÀldrar.Resultatet visar att adoptivförÀldrar förvÀntade sig och erbjöds fÀrre insatser frÄn barnhÀlsovÄrden Àn biologiska förÀldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de trÀffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavÄrdscentralen.

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.