Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka en grupp pedagogers instÀllning till hur man bÀst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlÀtta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att fÄ en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att lÀsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i VÀnersborgs kommun. Jag har kommit fram till att nÄgot av det viktigaste Àr att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssÀtt i samspel med den enskilde eleven. Det gÀller att kÀnna till flera olika metoder för lÀs och skrivinlÀrning, men man kan inte klart premiera nÄgon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man sÄ skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos sÄ att hjÀlp och stöd kan sÀttas in i god tid..

Varje Är drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi Àr en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulÀr sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebÀr en stor förÀndring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger pÄ Ätta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som Àr granskade och analyserade.

The purpose of this work is to explore how to work with early reading and writing and find out what really comes first of the two. The work also involves the best known literacy learning methods and deals with methods to work around reading and writing. I have read previous research on the subject and watched a movie from our AV-central on children?s early language development. It includes an interview with two professors of education, Mats Myrberg and Mats Ekholm where they talk about the pros and cons of early learning literacy. My research is based on literary sources and interviews with educators who work with reading and writing in the early years. The results showed that even if a teacher tries to work with early writing skills we still remain in the traditional school, beginning with learning how to read.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

Bakgrund Diabetes typ 2 har ökat till följd av livsstilsrelaterade hÀlsoproblem som övervikt. Tidig och omfattande information till patienter med diabetes typ 2 om betydelsen av motion Àr viktigt. Syftet: Att belysa informationens betydelse för en god följsamhet nÀr det gÀller motion vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ design med innehÄllsanalys. Vignettemetoden anvÀndes vid intervjuerna.

HÄllbar utveckling inom ekologi, en studie gjord utifrÄn tvÄ kvalitativa gruppintervjuer pÄ tvÄ slumpmÀssigt utvalda förskolor, dÀr syftet Àr att belysa variationen av de fyra deltagande pedagogernas uppfattningar kring hÄllbar utveckling inom ekologi. Ett problem Àr att det enligt forskningen finns en osÀkerhet i att undervisa naturvetenskap bland pedagoger. De Àr frÄgetecken i vad och hur pedagogerna ska undervisa. Det som studien resulterat i Àr exempel pÄ vad pedagoger i förskolan har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr och hur de ser pÄ sitt arbete i Àmnet. Eftersom studien fokuserar pÄ pedagogernas uppfattningar Àr den fenomenografisk, men tar Àven avstamp i hermeneutiken eftersom den utgÄr frÄn vÄr förförstÄelse och tidigare erfarenhet om problemet med Àmnet. Resultatet av studien visar vad de deltagande pedagogerna har för uppfattningar om vad hÄllbar utveckling inom ekologi Àr. Enligt pedagogerna Àr hÄllbar utveckling inom ekologi ett prioriterat och viktigt Àmne, som barnen ska fÄ ta del av redan i tidig Älder.

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Arbetet behandlar utvecklingen av ett grundlÀggande element till en framtida webbaserad community för dataspelsutvecklare. Grundelementet Àr en anvÀndarprofil som inom communityn kommer att ÄskÄdliggöras i ett grafiskt webbgrÀnssnitt för alla registrerade anvÀndare. AnvÀndarprofilens syfte Àr att presentera anvÀndaren pÄ ett attraktivt sÀtt för sÄvÀl spelindustrin som andra spelutvecklare som söker samarbete och bekantskap. GrÀnssnittet utvecklas ur ett anvÀndarcentrerat perspektiv genom den metodologi som McCracken och Wolfe (2004) presenterar. Utvecklingsprocessen inleds med att kartlÀgga marknaden, de tÀnkta slutanvÀndarna och deras behov samt den svenska spelindustrins intresse av en sÄdan community.

Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.

Denna studie har genomförts för att ta reda pÄ vad som har pÄverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer med studenter som lÀser vid olika tekniska utbildningar pÄ Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans Ärskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har Àven fÄtt beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten stÀlls mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga Ären pÄ grundskolan, lÀrarens roll och förÀldrarnas utbildning och yrke. De Ätta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förÀlder med en universitetsutbildning pÄ tre Är.

Forskning inom missbrukarvÄrden visar att eftervÄrden har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjÀnsten och pÄ behandlingshem sÄg pÄ betydelsen av eftervÄrd, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick frÄn frÄgor kring vad intervjupersonerna ansÄg som betydelsefulla eftervÄrdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervÄrden. Vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhÀlligt pÄ att eftervÄrdsinsatserna var viktiga för att bibehÄlla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och lÄngsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Barnfetma Àr pÄ vÀg att bli ett stort folkhÀlsoproblem i samhÀllet. 42 miljoner barn under fem Är Àr överviktiga i vÀrlden. God sjÀlvkÀnsla Àr viktigt för det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla jÀmfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Syftet med studien har varit att undersöka behovet av att i förskolan kartlÀgga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven studerat i vilket syfte kartlÀggning sker och vilka metoder som anvÀnds. SÀrskilt intresse har riktats mot TRAS - Tidig Registrering Av SprÄkutveckling, och nÄgra pedagogers uppfattning om detta material. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra specialpedagoger samt enkÀter som besvarats av personal pÄ totalt 32 förskolor.Barns sprÄkutveckling Àr komplex och pÄverkas av mÄnga faktorer. I enlighet med tidigare forskning visar vÄrt resultat att kartlÀggning Àr nödvÀndigt för att kunna se vilka behov en viss barngrupp har och dÀrmed kunna anpassa verksamheten efter barnens utvecklingsnivÄ.