Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk.Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk..

Enligt svensk lag måste alla katter vara minst 12 veckor vid försäljning. I bl.a. Storbritannien kan kattungar dock säljas vid 8 veckors ålder. Med utgångspunkt från detta har jag ställt upp de två frågeställningarna ?hur påverkas kattens beteende om avvänjningen från modern sker före 12 veckors ålder?, och ?vilka problem kan man som djurägare få med sin katt om den avvänjs för tidigt?. Med begreppet beteendeproblem menas beteenden som anses oacceptabla av djurägaren, som ?wool-sucking? eller överdriven vokalisering.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Denna studie ger ett exempel på hur en musikskapande process kan se ut och har genomförts som en del i ett större projekt. Studien är baserad på fyra pedagogiska övningar som genomförts med 12-åriga elever (210 st). Övningarna består av: inlärning av en färdig klappramsa, att i grupp skapa en egen klappramsa, att lära ut den senare till sina kamrater samt att i grupper göra egna låtar. Tolvåringarna jag har mött har för mig bevisat att de kan skapa musik vilket också finns bekräftat i andra studier. Jag har under arbetets gång observerat och dokumenterat skapandeprocessen samtidigt som jag agerat ledare.

I uppsatsen behandlas William Shakespeares komedi Twelfth Night. Dramat publicerades för första gången 1623 och innehåller, på samma sätt som många av hans tidigare komedier, motiv som förväxlingar och sökandet efter en sann kärlek. Intrigen bygger på att människor på grund av en förklädnad inte känner igen varandra. I det här fallet är det en ung kvinna, Viola som får omgivningen att tro att hon är man.   Shakespeares Twelfth Night är uppbyggd genom en komposition av olika teman och jag har undersökt hur han har motiverat sina motiv kärlek och musik och genom dessa skapat dramats lyckliga slut.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Sammanfattning Med målet att utöka antalet lyssnare för vår grupp, har jag undersökt hur man somartist kan gå tillväga för att etablera sig en fanbase. Genom intervjuer,seminariebesök, efterforskning på internet och litteratur ämnar jag mig åt att finnasvar på frågan. I samband med detta arbete har jag även tillsammans med minsånggrupp och en producent skrivit en radiolåt, som bland annat bygger på tidigarestudier i kursen ?projekt i musik och ljudproduktion B 15 hp?.  .

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande.Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket..

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusikMusiklärarna anger också olika mål för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt. De ska både få uppleva och själva prova på att använda olika uttrycksformer. Detta är något som kan göras på många olika sätt och i olika ämnen. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lärare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska ämnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lärare.