Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av läs- och skrivsvårigheter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det går att förutsäga läs- och skrivsvårigheter genom tidig kartläggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling. Vi vill även veta på vilket sätt informationen används vid övergången mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det språkutvecklande arbetet. Teori Vi har utgått från Vygotskijs teori om tänkande och språk samt aktuell forskning kring tidig språkstimulans. Metod Vi har valt att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi både har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat från elever. Resultat Vi har funnit att det är lika många elever som inte uppnår målen i TRAS men ändå klarar Ämnesproven i svenska åk 3 som tvärtom dvs.

Patienter som blir inlagda på intensivvårdsavdelningar (IVA) blir ofta sängliggande under längre perioder. Mobilisering har visats ha flera positiva effekter på patienternas återhämtning. Studier visar att invasivt ventilatorbehandlade patienter inte alltid blir mobiliserade som de borde. Immobilisering av dessa patienter har en rad negativa effekter på kroppen. Syftet med denna studie är att beskriva processen med förberedelser, utförande, tillvägagångssätt samt utvärdering för tidig mobilisering av intensivvårdspatienter med invasiv ventilatorbehandling. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Syftet med den här studien var att undersöka hur svensklärare arbetar med litteratur från övriga världen, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?från övriga världen? kan vara, hur de väljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer av sex svensklärare verksamma i år 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lärarna ansåg att litteratur från övriga världen ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av någon som kommer från eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle få förståelse för sig själva och för andra människor, kulturer och länder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, känslor och tankar.

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag.

Syfte: Utvärdera Se Mer-projektet som genomfördes vid Certec i Lund, från september 2003 till augusti 2005 och undersöka effekterna av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn, samt om Se Mer-projektet hjälpt till att inspirera andra syncentraler att börja kikarträna små barn.Metod: En enkätundersökning med 12 deltagande Se Mer-barn och 13 deltagande föräldrar gjordes. De besvarade ett antal frågor om sitt deltagande i Se Mer-projektet och om hur deras situation ser ut idag. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Google Doc. Vidare gjordes djupintervjuer med tre av barnen. Frågor skickades även ut via e-post till landets syncentraler.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet.Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke.Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett ingrepp då kvinnans klitoris, inre blygdläppar och yttre blygdläppar skärs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 länder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att människor från andra länder med annorlunda seder och traditioner bosätter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter människor med annan härkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom västerländsk vård efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde på sex biografier där kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vården i västvärlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vården.Slutsats: De krävs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta..

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrädsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssätt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in på barnmorskemottagning tillfrågades om deltagande i studien och fick besvara två frågeformulär under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade på båda frågeformulären och svarsfrekvensen för de flesta frågor som användes till studien var över 92 %.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid..

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..