Sök:

Sökresultat:

3743 Uppsatser om Tid pć marknaden - Sida 30 av 250

Born Globals och inhemskt exportstöd : En kvantitativ underso?kning av etablerade svenska Born Globals

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

PÄ lika villkor?: En studie om landstingsdrivna och privata vÄrdgivares olika förutsÀttningar pÄ primÀrvÄrdsmarknaden

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

Grafisk förpackningsdesign : ? En studie över arbetsprocesser inomlivsmedelsindustrin

Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebÀr ÀrsvÄrt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip sÀljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmÄgan att inge förtroende Àr en viktig egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmÄgan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie pÄ företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett kÀnt och vÀletablerat varumÀrke, kan ha pÄ marknaden samt vilka aspekter sompÄverkar deras förmÄga att inge förtroende.I kartlÀggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar pÄ marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig Ät bland annat i avseende pÄ vilka primÀra tjÀnster de erbjuder ochpÄ vilket sÀtt de arbetar. Managementkonsultbranschen Àr kunskapsintensiv och nÄgotsom dÀrför har uppmÀrksammats i denna studie Àr att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan ocksÄ om bra personal.

Etablera sig som lÄtskrivare : Hur ser processen ut?

I detta examensarbete undersöker jag hur man kan etablera sig som lÄtskrivare, vilkakontakter man behöver, vilken kunskap man bör ha. Rapporten beskriver delvis minaupplevelser av marknaden samt grundas pÄ information frÄn intervjuer med etableradesvenska kompositörer. Parallellt med examensarbetet deltar jag i projektet Soundmasters (Sedefinition sida 3) vilket ger mig ett kontaktnÀt samt tillgÄng till karriÀrrÄdgivare..

Vinstmaximerar nÀtbolagen? : En simuerling av optimala elnÀtstariffer för smÄhus med 16A mÀtarsÀkring

I den hÀr uppsatsen undersöks om nÀtbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nÀtbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jÀmföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger pÄ principen om s.k. icke-linjÀr prissÀttning, och vi studerar en tvÄdelad tariff. Vi studerar i den hÀr uppsatsen marknaden för smÄhus med 16A mÀtarsÀkring, dÀr efterfrÄgan pÄ el varierar betydligt, eftersom det ingÄr hushÄll bÄde med och utan elvÀrme i denna kategori, samtidigt som mÀtarsÀkringen inte kan anvÀndas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushÄll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushÄllen kan vÀlja mellan lÄgt fast/högt rörligt pris eller det omvÀnda) och slutligen tariff med kvantitetsbegrÀnsning (den fasta avgiften ökar dÄ hushÄllen överstiger en viss kvantitet).

Analys av LagerhĂ„llningsstrategier för Surfplattor hos en Hemelektronikkedjas ÅterförsĂ€ljare

Föreliggande examensarbete undersöker möjligheterna att effektivisera order- och lagerhanteringen av surfplattor hos företaget Företag A. Arbetet Àr avgrÀnsat till företagets varuhus i Barkarby och till de tvÄ största mÀrkena pÄ marknaden just nu; Apple och Samsung. Detta Àr ett Àmne som Àr relativt nytt eftersom det Àr en relativt ny marknad runt hela vÀrlden som har exploderat sedan Apples första lansering av surfplattan. Eftersom Företag A sÀljer samtliga mÀrkens surfplattor vilka har helt olika efterfrÄgan, sÄ kan deras order- och lagerhantering bli svÄrhanterlig. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr:? Vilken/vilka teoretiska modeller om orderhantering kan bÀst tillÀmpas pÄ fallet Företag A Barkarby?? Vilka ÄtgÀrder skulle kunna genomföras för att effektivisera det nuvarande arbetssÀttet?UtifrÄn dessa frÄgor har en del modeller undersöks huruvida de passar in i bÄde teori och praktik pÄ Företag As sÀtt att hantera de mest sÄlda surfplattorna pÄ sitt lager.

Private equity-företag - centrala investeringskriterier vid buyout-investeringar

De senaste fem Ären har buyout-segmentet pÄ den svenska private equity-marknaden vuxit kraftigt i omfattning. Buyout-investeringarna har ökat frÄn 6 555 mkr Är 2001 till 37 171 mkr 2006. DÄ pengar investeras i ett portföljbolag följer ett stort ansvar att dessa investeras sÄ att en god avkastning uppnÄs som kompenserar den risk investerarna tar. DÀrför mÄste buyout-företagen i förvÀg noggrant analysera investeringsobjekten för att göra vÀlgrundade kapitalplaceringar.Syftet Àr att beskriva vilka investeringskriterier private equity-företag tittar pÄ inför en eventuell buyout-investering och att redogöra för vilka av dessa kriterier som Àr de mest centrala. Vidare Àr syftet att klargöra vilket avkastningskrav private equity-företagen har pÄ sina buyout-investeringar.

Marknadens reaktion pÄ företagsförvÀrv under hög- och lÄgkonjunktur : En studie av börskursens utveckling vid 180 företagsförvÀrv inom fyra olika branscher.

Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av företagsförvÀrv. Inga studier har dock undersökt om det finns nÄgon skillnad mellan hög- och lÄgkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget pÄverkas vid tillkÀnnagivandet av ett företagsförvÀrv under tvÄ konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger skillnader i börskursens utveckling bero-ende pÄ vilken bransch företagsförvÀrvet genomförts i.Genomförande: SekundÀrdata om företagsförvÀrv har samlats in frÄn en företags-förvÀrvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanstÀllts och kategoriserats för att rÀkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lÄgkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan anvÀnts för att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.Resultat: Det fanns skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkÀnnagi-vandet av ett företagsförvÀrv under hög- och lÄgkonjunkturen.

En ökenstorm i Sverige - Hur kan företag hantera förÀndrade förutsÀttningar i ett mÄngkulturellt samhÀlle?

PROBLEM: En demografisk förÀndring i form av en ökad kulturell heterogenitet har pÄ kort tid Àgt rum i Sverige liksom i mÄnga andra lÀnder. Idag har nÀstan 2 av 9 miljoner invÄnare i Sverige invandrarbakgrund. NÀr företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av sprÄk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen Àr att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan anvÀnda specifika strategier för att nÄ individer och grupper med invandrarbakgrund pÄ den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som anvÀnts Àr en fallstudie dÀr Folksam varit huvudobjekt.

"Ja tack, jag tar chansen att bli rik i Postkodlotteriet, samtidigt som jag stöder vÄra barn, djuren och miljön..." En kvalitativ retorikanalys om argument i PostkodLotteriets direktreklam

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer vÄra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial frÄn PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en nÀrmare analys av materialet sÄ sÄg vi flera intressanta tendenser, dÀr detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket pÄ retorik. Vidare sÄg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gÀrningen för förmÄnstagare som ett sÀtt att existera pÄ marknaden,dÀr företag och organisationer allt mer mÄste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nÀstan paradoxaltatt förmÄnstagarna som ÀndÄ Àr grunden för PostkodLotteriet och som tydligt Àr ibehov av att synas pÄ marknaden i kombination med andra företag, till viss del sjÀlvabidrar till att upprÀtthÄlla ett avstÄnd och ?ett tredje rum? till dem man hjÀlper genomatt lÄta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer pÄ samarbetet..

Kommer svenska högavkastande företagsobligationer att bli ett vanligare placeringsalternativ i Sverige?

MarknadsförutsÀttningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer Àr idag bÀttre Àn nÄgonsin. För första gÄngen Àr bankerna motiverade att hjÀlpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lÄnefinansiering. Regulatoriska förÀndringar, sÄsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsÀttning. Det hÀnder saker pÄ bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, fÀrdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgÄ.

Brukarnas pÄverkan av en handelsplats omlokalisering

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige Àn idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för mÄnga mÀnniskor. I en av Sveriges största stÀder finns en sÄdan marknad. Marknadsplatsen har under lÀngre tid dragits med nedlÀggningshot eftersom fastighetsÀgaren och staden har andra planer för omrÄdet. Reaktionerna mot en eventuell nedlÀggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nÀmligen om marknaden kan omlokaliseras. FrÄgorna som har stÀllts Àr ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgÀsten och brukarna pÄverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill sÀga marknadens besökare och sÀljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hÄllits med 62 av marknadens brukare. LÀngre intervjuer har genomförts med marknadens Àgare, fastighetsÀgaren och representant frÄn staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i vÀletablerade databaser utifrÄn nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats pÄ handlar om mÀnniskors behov, förÀndringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen Àr att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras pÄverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstÄ. MÄnga av brukarna bor i nÀromrÄdet och en ny lokals mest optimala placering Àr i samma omrÄde. Det Àr viktigt att lokalen Àr lÀttillgÀnglig oavsett fÀrdsÀtt och att lokalhyran Àr relativt lÄg. Bra parkeringsmöjligheter Àr, enligt sÀljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgÄng Àr ett stort och varierat utbud, och det Àr en förutsÀttning för framtidens marknad. FörÀndringen en omlokalisering innebÀr, Àr mildare Àn om marknaden tvingas lÀgga ner. För att förÀndringen ska kunna genomföras pÄ bÀsta sÀtt bör marknadens Àgare liksom flera brukare Àndra instÀllning och arbeta aktivt för förÀndring. En förÀndring kan leda till en Ànnu bÀttre marknadsplats, om mÀnniskor vÄgar se möjligheterna..

NÀr företaget Àr borta - dansar agenterna pÄ bordet? : En studie om hur svenska smÄ- och medelstora företag kan kontrollera sin agent pÄ den internationella marknaden.

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig pÄinternationella marknader. Det största hindret för smÄ- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess Àr avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. PÄ grund av detta Àr anvÀndandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som Àr mindrekostsam i jÀmförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hÀnsyn till detta ÀranvÀndandet av en agent ett vanligt tillvÀgagÄngssÀtt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mÄl pÄ grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent Àr anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Solcellsmarknaden i Sverige : En studie av hur faktorerna produkt, politik och kund interagerar och pÄverkar denna marknad

Klimathotet gör att energiproduktionen pÄ vÄr jord behöver bli mer miljövÀnlig. En förnyelsebar energikÀlla som har en stor outnyttjad potential Àr solenergi. Elproduktion frÄn solceller ökar snabbt men kan anvÀndas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, Àven i Sverige. I denna uppsats har syftet varit att studera hur de tre faktorerna solceller som produkt, potentiella kunder pÄ marknaden och politisk styrning kan interagera och pÄverka den svenska solcellsmarknaden. Studien baseras frÀmst pÄ intervjuer som har genomförts med ett flertal aktörer pÄ den svenska solcellsmarknaden.

Svenska frilandsodlade snittblommor : en vÀrdig konkurrent till import?

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor Àr minimal sedan tio Är tillbaka. Det finns mÄnga miljömÀrkningar men det Àr tveksamt om konsumenterna förstÄr dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och dÄ nÀrodlat Àr i ropet. Ett skÀl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsÀttningarna för att fÄ avsÀttning för svenskodlade snittblommor har förÀndrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frÄgor kring produktion och produktionsförutsÀttningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har ocksÄ genomförts med personer pÄ nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försÀljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor pÄ friland, med ett över Äret varierande sortiment.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->