Inom svensk samhällsvetenskap återfinns få elitstudier. Däremot har det varit vanligare i andra länder som USA, och i en känd studie av det amerikanska samhället hävdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts där man har kartlagt de finmaskiga nätverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar på liknande resultat, att de informella kontakterna är mycket viktiga när det gäller maktutövning.

Title: Digital christmas greetings - the viral communicators, public sphere and democracy(Digitala julhälsningar - de virala kommuniktörerna, offentligheten och demokratin)Number of pages: 41Author : Anna-Sara TorgnysdotterTutor: Ylva EkströmCourse : Media and Communication Studies DPeriod: Spring, semester 2010University: Devision of Media and Communications, Department of Information Science,Uppsala UniversityPurpose: The purpose of this study is to see if social media could be an arena for the usersto increase democracy and the public sphere. Studying the role and possibilitys of the individual.Is there a space for any one to act and debate?Method: A qualitative analysis based on interviews with ten users of social media - viralcommunicators. They were discussing public and private sphere, democracy, norms andbehavior in social media.Theoretical platform: The theoretical basis has its roots in sociology: Ervin Goffman´sidea on self-presentation and social interaction, Manuel Castels´ theories of the networksociety and Jürgen Habermas idea of the public spehere.Main result: The viral communicators are ambivalent in their use of socialmedia. They are users because they want to be but also because they feel forced to - professionalor private.

En traumatisk kris är en reaktion på en yttre händelse och omständighet. Krisen har fyra faser som de drabbade går igenom, där chockfasen är den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrån ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och känslor under och efter en traumatisk kris, som består av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker även svar på hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vänner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berättar fyra krisdrab-bade informanter om den händelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

SV: I januari 2003 fick homosexuella registrerade partners rätt att prövas som adoptivföräldrar i Sverige, i enlighet med en proposition från 2001. Beslutet kom först efter en lång debatt; redan 1986 lades en proposition fram som behandlade frågan och avslog den. Denna uppsats är en studie av de argument som förkommer i propositionerna. Syftet har varit dels att beskriva och analysera de argument som använts i debatten, dels att tematisera upp dem och ta fram bakomliggande normer. Uppsatsen har för avsikt att ta reda på vad i normerna det är som har förändrats.

E-post har förändrat människors arbetsliv då det ger snabbare kommunikation till en obetydlig kostnad. E-post skickas på ett par sekunder, utan att avsändaren behöver ta hänsyn till avstånd eller dyra kostnader. E-post är enkelt och den mest ursprungliga tekniken på Internet. Det är även väl interagerat i organisationers dagliga arbete. Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att fördjupa kunskapen om Länsstyrelsens mejlkultur och undersöka tjänstemännens användande av e-post.

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

The aim of this Master's thesis is to examine the ways in which culture and cultural policy are being articulated in the process of Lund's application to become Sweden's European Cultural Capital of 2014.I have used Dorte Skot-Hansen's three cultural political rationalities: the humanistic-, the sociological- and the instrumental rationality, as well as and Jenny Johannisson's extension of those into three cultural-political discourses, as sensitizing concepts in my analysis. The questions raised are: How are the three rationalities/discourses articulated in the chosen central documents and in the process surrounding them? Which themes and arguments dominate the chosen documents?The main objects of my study have been four texts that have been produced in the applicationprocess: a Prestudy, a Plan of action, a Broschure and a Cultural policy. Along with them local political protocols, newspaper articles and other related material have been used. The research method applied was a qualitative eclectical textual analysis with emphasis on the content and on tracing the way the rationalities were expressed in the material.The rationalities were all found to be articulated in the four texts.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Ambitionen med denna uppsats är att förstå hur den autonoma marxismen analyserar förutsättningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhälle. Det handlar om samhällets förändringar, det vill säga förändringar i produktionsordningen och processen i största allmänhet. Både hur yrken till sin natur har förändrats, och vad detta får för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhållande till begreppet mängden, och undersöka huruvida detta är ett begrepp som är relevant som ett "motståndssubjekt" mot den rådande kapitalismen, eller om det inte är det.Jag förväntar mig att finna mer styrkor än svagheter som talar för att mängden är just det politiska subjektet som, så att säga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad värld.Detta är först och främst ett försök till en positiv analytisk förståelse, som försöker förklara och positionera mängdbegreppets härkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstå dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förändring med hjälp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har således både sina idéhistoriska drag då den försöker söka mängdens begreppsmässiga härkomst, och sina sociologiska drag, då den försöker koppla ihop mängdbegreppet med rörelseforskningen. Den använder sig dock i större utsträckning av Hardt och Negris analys av samhällets förändring än av sociologiska teoretiker.

Syfte och frågeställningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? MetodFör att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer.

The essay examines through semi-structured interviews the experiences of overcrowded housing, as they are portrayed through the eyes of children aged 8 ? 14. Overcrowded housing has an effect on children?s school performance, general health and is often linked to less capacity for normal social consumption. Yet there seems to be little done in terms of interrogating children about how they perceive their situation here and now.

IT har kommit långt ifrån att bara vara en teknikfråga. Informationsteknologin har del i en samhällsförändring som pågår mitt framför våra ögon. Jag är intresserad av något som kan beskrivas som en normativ förändring i samhället, hur beteenden förändras i och med informationsteknologins inträde och utbredning i det vardagliga samhällslivet, och hur människan organiserar sig i något som kan liknas vid ett nätverkssamhälle. Med informationsteknologin ändras förutsättningarna för individernas livsföring. Därmed ändras också marknadens förutsättningar och förutsättningarna för rättsliga regleringar.

Our purpose has been to review and analyse the representation of rape, as well as discussions concerning rehabilitation, present in texts targeted at professionals and/or female victims of rape. We wish to investigate whether female victims of rape themselves are given the opportunity of individual positioning with regard to the crimes they have been exposed to. We consider it to be of relevance that female victims of rape themselves are given the opportunity to act, react and feel individually in the context in which they find themselves, without judgement or certain expectations on how to act being dealt to them from their surroundings. Our research questions have been as follows; what views of the phenomenon that is rape are presented in the texts? Do the texts apply any specific theoretical analysis aimed at the possible explanations of the phenomenon that is rape? In what ways do the texts present the significance of rape for the female rape victim? How are the victims feelings of disgrace, guilt and disgust with regard to rape explained, are these reactions linked to the understanding of female sexuality? How are methods of the rehabilitation of female rape victims presented in the texts? Do the texts render possible any other/varying subject positions as a female rape victim? To answer these research questions we have applied a critical discourse analysis on our selection of texts and thereafter made a connection to relevant theory.

Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera engagemangets roll i förhållandet till sociala problem och belysa detta utifrån exemplet trafficking. Uppsatsen besvarar frågor om engagemangets betydelse då det handlar om att etablera sociala problem samt hur trafficking kan definieras som ett socialt problem.Vi har använt oss av en rad teorier som vi har tillämpat på sociala problem, engagemang samt på trafficking. Teorier som behandlas är bland annat Meeuwisse och Swärds fyra kriterier för att definiera sociala problem och Mills teorier om personliga bekymmer och samhälleliga problem. Flera viktiga begrepp som tas upp i teoriavsnittet och som sedan är återkommande i uppsatsen är objektivism, konstruktivism och moralisk panik.Begreppet trafficking betyder på engelska olaglig handel men specificerar inte handelsvaran. Trafficking kan betyda handel med vapen och droger men i denna uppsats syftar vi på handel med kvinnor för sexuella ändamål.Vårt intervjumaterial består av fyra kvalitativa intervjuer, med två män och två kvinnor där samtliga är utbildade socionomer.

Äldre människor har det tufft på arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. Därför är syftet med det här arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger på vilka olika upplevelser och sätt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.