My choice of topic for this essay is the habits of television and computer gaming among young men; mostly their opinion of male and female objectives. My vision of this, being a woman, I often think of the possibilities men have of choosing games where the female characters, in my opinion, often are exposed in a degrading way. To my help I have earlier works on the topic by media scientist Mary Flanagan as the leading authority. She writes much of the character of Lara Croft, and the way she could be an icon for the computer gaming girls of today, despite she is having a stereotypical body shape. I even want to briefly share my thoughts of the always imminent discussion about media panicking; and whether gaming giving the players positive or negative influences.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier..

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp..

The purpose of this essay is to examine Marjane Satrapi?s comic novel Persepolis from a gender and postcolonial perspective. To reach this I have used several theories from mainly three different fields of theory: gender studies, postcolonial theories and theoretical texts which focus on the form of comics.My analysis has shown that idols, heroes and other cultural symbols are important for the creation of the main character Marji?s identity, but that she at the same time has many Marxistic influences. These casts of mind do not stand in opposition, but become an expression for her hybridity.

Denna uppsats syfte är att studera utvalda delar av den moderna forskningen kring krig och konflikter. Fokus kommer att läggar på forskning kring interventioner samt fredsförhandlingar efter ett inbördeskrig. Syftet tycker jag är att undersöka PMC:s roll i interventioner. Vi undersöker PMC:s potentiella roller ur två perspektiv.De forskare vi valt att fokusera på är Mary Kardor och hennes bok ?Nya krig?, samt Peter Wallensteen och hans bok ?Understanding Conflict Resolution: War, Peace and the Global System?.

This essay tries, in different levels, to explain and create a deeper understanding for the phenomena ?private security companies?. By using Mary Kaldors theory about new wars, I will come to the conclusion that the insecurity that these wars create is an important part in understanding the emergence of a security need that these private security companies can provide. Later I investigate and explain howthe neoliberal privatization policy that is spreading through the world today has laid ground for development of the private security industry. When I have answered these questions I analyze how the private security companies can affect the state, war and peace both positively and negatively.

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. Omvärldens bild av den afrikanskakontinenten präglas av inbördeskrig, svält, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 då ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jämförelse med denkosmopolitik som Kaldor förespråkar som den systembild som krävs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig på externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under ständig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..

This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..

We have chosen to analyze how four well known sex crimes were presented in the Swedish national daily newspapers in the 2000s. We chose this topic because sex crimes are considered one of the most terrible crimes. Sex crimes involve the media and upset the society. Our purpose was to analyze if we could identify stereotypes and prejudices about sex crimes in the press reports.The four sex crimes were: Rissne case in 2000, Tumba case in 2003, Hagamannen case in 2006 and the Stureplan case in 2007. We have read all the news stories from the Swedish national daily newspapers Svenska dagbladet and Expressen about our four cases.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

Det har i Colombia sedan 1960-talet pågått en konflikt mellan regeringen och olika väpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svårlöst.Vi har utgått från Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvårat en konfliktlösning.De väpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frångått sin ideologiska målsättning, då de tjänar på att upprätthålla konflikten. Vidare har våldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring där erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekämpning av de väpnade grupperna har förändrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekämpningen av terrorism.

Denna undersökning utgår ifrån Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berättelse eller tema påverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes på exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen såg vi att besökarens självmedvetenhet kunde jämföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, där medvetandetillståndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren.