One aim of this thesis has been to trace the driving forces among active members of the Swedish Pensioners? Interest Party (SPI), but also to render how party values and ideas are connected to the concepts of is-sue space, distrust, and New Party Politics (mainly populism). Since there are several pensioners? parties in other countries, my second aim has been to investigate whether the party is a result of a diffusion proc-ess of copying a successful equivalent party; in other words to find out whether a master frame has inspired the forming of a Swedish pension-ers? party. Through interviews and document analysis, I have found seven issue dimensions explaining the motives behind my respondents? engagement in the party.

Syftet med den här undersökningen var att få en inblick i hur fyra personer som är födda på 1950-talet funderar över framtiden som pensionär. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? är en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionär. Det är ett nytt pensionssystem som har trätt i kraft och de flesta som är födda på 1950-talet kommer att få sin pension utifrån det. Samhällsutvecklingen förändras och inom socialförsäkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

The aim of this thesis is to spread some light over the coming into being of the 2005 Pension Reform in Norway. The point of departure lies within an interest in Welfare State politics and the development in this field. Pensions constitute a cornerstone in the Welfare State. Making use of J. Kingdon´s Theory of the Agenda Setting Process, Discourse Theory and Institutional Theory the thesis seek to visualize the implications of structures, central actors and discourses on the reform processes.

SammanfattningTitel: ?Kan du leva på halva din lön? ? En studie om pensionssparande ur ett marknadsföringsperspektiv? Seminariedatum: Torsdag, 31 maj 2007 Ämne/kurs: Företagsekonomi C, Kandidatuppsats, 10 p Författare: Lina Pettersson, Sofia Svensson Handledare: Anneli Linde _________________________________________________________________Definition av ordval: Pension: Vi kommer under denna uppsats att använda oss av ordet pension och menar då i många fall att hänvisa till pensionssparande i sn helhet, där den Allmänna pensionen, Tjänstepensionen samt individuellt pensionssparande s.Aktör: Då kärnverksamheten hos företagen som medverkar i studien, skiljer sig något åt, har vi valt att enhetligt och härefter, använda ordet aktör. Verksamheterna som är representerade i denna studie berör storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Detta ordval utesluter dock inte att vi specifik kan omnämna aktörerna med den branschtillhörighet som kärnverksamheten hänvisr till i syfte att förstärka vår presentation av skillnader i marknadsföringen av pension dem emellan.Insats: Användandet av ordet syftar sig till att sammanställa de olika marknadsföringsinsatser som aktörerna gör gällande pension. Detta omfattar alltså de strategiska och operativa delarna som aktörerna genomför med målsättning att närma sig marknaden i båe sin helhet och mot specifika segment. Studien avgränsar sig till att ej redogöra för effektivitet eller vinstgenererande och ordet insats refererar därmed ej till mnetära mått eller volymer._________________________________________________________________Syfte: Att kartlägga hur de utvalda aktörerna arbetar med marknadsföring av pension mot privatpersoner på den svenska marknaden. Vi vill dessutom göra en jämförelse av de utvalda aktörernas angreppsätt för att kunna se om det finns några strategiska och oerativa skillnader dem emellan. Genom att göra detta önskar vi få en djupare förståelse i hur pensionsmarknaden ser ut i dag samt hur verksamma aktörer arbeta för att närma sig marknaden.Metod: En studie med kvalitativ ansats angående aktörer på den svenska pensionsmarknadens marknadsföringsinsatser. Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och det empiriska materialet är inhämtat med hjälp av semistrukturerade intervjuer hs våra utvalda aktörer. Detta material har sedan analyserats samt diskuterats med hjälp av ett analytiskt ramverk.Teoretiska perspektiv: Det analytiska ramverket utgår bland annat från teorier angående hög? och lågengagerande produkter, relationsmarknadsföring och Internet som marknadsplats.Empiri: Den empiriska undersökningen består till en del av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Den andra delen består av dessa aktörers marknadsföringskampanjer som bedrivs genom olika kanaler.Slutsatser: Generellt framhäver aktörerna på pensionsmarknaden vikten av att konsumenterna i grunden är medveten om företagets varumärke oh deras värderingar. Därmed lägger samtliga aktörerna ner ett aktivt arbete med att nå ut till massmarknaden med varumärkesstärkande insatser. Samtidigt uppger aktörer att intresset för pension är väldigt lågt och att varumärkeskännedom därför behöver komplettera skild budskap.Budskapen verkar genomgående vara att förmedla och skapa känslor hos mottagaren som i sin tur får mottagaren att agera. Ett antal aktörer försöker mildra fokusen på ordet pension genom att använda sig av budskap som både skapar uppmärksamhet och om är högaktuella idag.Grundat på studier tycker vi oss se en skillnad mellan aktörernas angreppssätt beroende på kärnverksamhet och vi tror att dettakan bero på hur utvecklingen av marknaden ser ut idag då en del aktörer istället marknadsför större områden än pension specifik. Vår tolkning är dock att budskap som är riktade mer mot pension kan innebära fördelar och kampanjen ?Har du råd att leva på halva din lön?? är ett bra exempel på hur väl uppmärksammat det specifika pensionsbudskapet ändå kan bli.  .

Undersökningens syfte är att studera hur individer som har gjort ett fondval inom premiepensionssystemet, påverkas av den information som presenteras vid val av fond. Likaså att undersöka om beteendet skiljer sig beroende på kön, tid kvar till pension, inkomst- eller utbildningsnivå. En liknande studie har gjorts i USA av Benartzi och Thaler.I studien har en enkätundersökning skickats ut per post till 1000 slumpmässigt utvalda individer runt om i Sverige. Gemensamt för urvalet är att individerna har gjort ett fondbyte inom en tremånadersperiod, innan enkätundersökningens genomförande.  Undersökningen har genomförts med stöd av Pensionsmyndigheten.Resultatet visar att respondenterna gärna undviker de extrema alternativen när det kommer till hur riskbenägna de anser sig vara. På samma sätt har de en benägenhet att välja låg- och medelrisk-fonder när informationen kring fonderna presenteras numeriskt.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär.Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

This paper investigates the compensation for risk in the context of the Swedish stock market with a special focus on downside risk. Using daily market data collected from the A-list of the Stockholm Stock Exchange between the years 1983 and 2005 the purpose is to answer the question whether Swedish investors are compensated for holding stocks with high downside risk, measured as downside beta. Using panel data analysis it is shown, in accordance with most previous evidence in international research, firstly that stocks with high beta values on average experience higher returns than stocks with low beta values, and secondly that stocks with high downside beta values experience higher returns than stocks with high beta values in general. On the other hand, cross-sectional regression methodology using a bivariate regression approach shows that downside beta does not explain excess returns very well. Instead, regression analysis suggest that high upside beta does a much better job in explaining excess return over this time period compared to downside beta.

Titel: Hur står sig de billigare substituten emot premium produkter?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka hur de billigare substituten står sig emot premium produkter genom att ställa de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest där vi sätter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi använt oss utav enkäter för att samla in data. Detsamma gäller för vår webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vår undersökning är att varumärken påverkar oss konsumenter både positivt och negativt.

Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den..

Stock lending is primarily a professional activity. The supply of stocks in the lending market comes mainly from pension funds and insurance companies, while intermediaries provide valuable services by taking positions as borrowers as well as lenders. Borrowers use stock lending for various reasons. For instance, hedge funds usually borrow stocks to cover a short position. There has been a lot of controversy in the stock lending industry and the debate has mainly concerned its effects for the stock markets.

Stock lending is primarily a professional activity. The supply of stocks in the lending market comes mainly from pension funds and insurance companies, while intermediaries provide valuable services by taking positions as borrowers as well as lenders. Borrowers use stock lending for various reasons. For instance, hedge funds usually borrow stocks to cover a short position. There has been a lot of controversy in the stock lending industry and the debate has mainly concerned its effects for the stock markets.

Interest for Mutual funds has been enormous in Sweden and since 1970 has savings increased from 300 million SEK to about 900 billion SEK. An important reason for this increasing is the strong development of the stock markets has got and, the impairment of the public pension and the increasing of necessity of the private saving..

Uppsatsen är på uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom åren mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskärningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig äldre personal med lång yrkeserfarenhet. Den övertaliga återanställs som trotjänare i en personalpool genom en urvalsprocess och förblir anställd så länge kompetensen efterfrågas. Finns ingen efterfrågan, blir lösningen avgångspension eller pension.

During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees? employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ?for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §.