The aim of this study was to describe and to analyze needs and social efforts concerning unaccompanied/separated asylum-seeking children. The responsibility for the reception of this target group was transferred on July 1, 2006 from the Swedish Migration Board to the municipalities that sign an agreement with the Swedish Migration Board. Eight qualitative interviews were carried out with representatives for transit-residents and assigned municipalities in Skåne. Our main questions were: How has the reception of unaccompanied/separated asylum-seeking children been planned, how do the municipalities and the transit-residents consider their needs and what is the level of qualifications and competence within the municipalities in order to work with unaccompanied/separated asylum-seeking children on the basis of social efforts? We chose to clarify our findings on the basis of the attachment theory, which is applicable during the critical emancipation phase that the vast majority of the unaccompanied/separated asylum-seeking children find themselves in.

Abstract Uppsatsens huvudsyfte är att belysa UNICEF:s (Förenta Nationernas barnfond) arbete med implementeringen av FN:s barnkonvention i Kosova samt belysa Barnens kunskap om barnkonventionen och UNICEF. Den sociologiska teorin jag använt är George Ritzers teori om den metateoretiska scheman. Ritzer skapade ett metateoetisk schema för att analysera samhället ifrån fyra olika nivåer: mikro, makro och subjektiv och objektiv. Makro-objektiv fokuserar sig mer på stora stora sociala fenomen som, samhällen, byråkrati etc, medan mikro-subjektiv omfattar stor skaliga icke materialistiska fenomen som värden och normer. För att få en sanningsenlig bild av både barnen och UNICEF har jag använt mig av kvalitaiv och kvantitiv metod.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.

This study is about children that have been forced to flee to another country, due to conflict, poverty or natural disasters, without their families. They are known as unaccompanied refugee children. The aim of the study is to, by focusing on individual children's feelings and experiences of being forced to flee create greater knowledge and understanding of what is hidden behind some of the statistic of migration.To answer the aim of the study, I used the following research questions: How is a child affected by being forced to leave home and to flee to a foreign country? How does an unaccompanied refugee child perceive the exodus? How do the unaccompanied refugee children handle their situation during the flight and at arrival in Sweden?The study is based on a qualitative method and consists in semi-structured interviews with five unaccompanied refugee children aged 17 to 21. The theoretical framework is based on three theoretical concepts; refugee crisis, identity and coping.The study results show that these children are a very vulnerable group, who were forced to be exposed to several losses and traumas.

This study is about how teachers of history at different upper secondary schools in Uppsala think and talk about the role language plays in the classroom and in education in general. In order to find this out, interviews were carried out with five teachers of history at four different upper secondary schools in Uppsala. This study has an analysis of the statements by and interviews with the teachers in a wide context by using a previous study carried out in Uppsala, which categorizes the upper secondary schools of Uppsala into a social field based upon what assets their students have. These assets are estimated by using Bourdieu?s theory of symbolic, social and cultural capital.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.

Denna d-uppsats syfte är att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gällande påföljder för vissa typer av våldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att särbehandlas när påföljden skall delas ut. Detta beror delvis på att de i högre grad uppfyller vissa förlåtande parametrar såsom minskad risk för återfall, oftare vårdnad om barnen samt minskad skada vid våldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare påföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens är olika könsrollsteorier som proklamerar att synen på vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna åtskillnad i påföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en åklagare, domare och advokat för att få tre skilda synpunkter på samma fenomen.

I det senmoderna samhället är det allt vanligare att människor skiljer sig. Det är något som är märkbart i vår närmaste omgivning, bland bekanta och vänner. Många sociologer talar om samhällsförändringar i det senmoderna samhället där dom nämner skilsmässor som en effekt av dem. Därför har vi valt att undersöka vilka omständigheter som ligger bakom och bidrar till att skilsmässor ständigt ökar i dag.Utgångspunkten för vår uppsats är vårt intresse för att förstå de ökade skilsmässorna. Vårt intresse ligger inte i första hand på effekterna av skilsmässor som till exempel på barn, ekonomiska eller emotionella konsekvenser, eftersom dessa inte ligger inom ramen för vårt arbete.

I denna uppsats studeras två fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-årsperioden haft väldigt olika utveckling vad gäller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen används Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fält, habitus och agent samt Webers teorier kring tjänstemän och byråkrati. Frågeställningarna är "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de båda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

AbstractThe purpose of this study is to examine how Greece?s migration system functions and how immigration and asylum policies manifest themselves during the countries current severe economic crisis. More precisely, examining how the regulatory framework and policies regarding refugees' and migrant situation effects practical implementation. The research questions raised are; - How are refugees and other migrants' rights in Greece respected, from a legal, political and moral perspective? What impact can racism have on the treatment of refugees and other migrants? A contextual analysis of ideas through an analysis of the political programs/agendas was used and contrasted, through theories concerning racism, nationalism and globalization to further nuance the situation concerning refugees' rights.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.

Framtidsstudier har i alla tider använts av makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Problem/Bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte inom företagsvärlden bl a när det gäller ledarskap och synen på de anställda. Det innebär en ny människosyn som fokuserar på ökat ansvar och handlingsfrihet för medarbetarna vilket också ställer nya krav på människors självständighet. Detta öppnar upp för en ny typ av lärande och utveckling inom organisationerna, inte bara för de anställda utan också för deras ledare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur chefers lärande och utveckling ser ut samt studera hur chefer stöds och fortbildas i sin chefsroll.Beskrivning: Utifrån ett uppdrag av ett rekryteringsföretag har en kvalitativ undersökning gjorts om chefers lärande. De teoretiska utgångspunkterna har bl a varit Sennets syn på människan i den nya kapitalismen, det kommunikativa ledarskapet, teorier om lärande samt kvinnligt perspektiv på ledarskap. Sex intervjuer har utförts och analyserats utifrån ett antal teman, bl a ledarskapet och personalen, inställning till utbildning inom ledarskap och det egna lärandet.Slutsatser/Resultat: Informanterna tycker att det är viktigt att möta kraven från det nya samhället och medarbetarna och har olika sätt att utveckla sig.