Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Företag som är involverade i ett förvärv har intentionerna att skapa ett högre värde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkännagivandet av ett tänkt förvärv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvärvet är. I studien har detta undersökts genom att mäta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkännagivandet av ett bud, beroende på om företaget är förvärvare eller förvärv samt om affären är horisontell eller vertikal. Från dessa fyra har totalt åtta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de åtta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekräftas kring tillkännagivelsedatumet; förvärvande-horisontellt, förvärv-horisontelt, förvärvande, förvärv, horisontella och även den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..

Den utformning BSC fått vid kvinnokliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhållande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse än den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behållit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. Själva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och några anmärkningsvärda skillnader i förhållande till denna förekom inte..

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras..

Företagen befinner sig just nu mitt i en stor förändring. Industrisamhället håller på att övergå till informationssamhället. Syftet med denna uppsats har varit att visa på hur ett IT företag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Delsyftet har varit att se hur mått kan vara kopplade i kedjor av orsak-verkan samband samt identifiera positiva och negativa effekter med styrkortet. Uppsatsen baserar sig på en undersökning av IT företaget Avantra och informationen har samlats in via personliga intervjuer med den verkställande direktören samt fyra anställda.

Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som styrinstrument på några kliniker inom sjukvården.Metod: Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet.Empiri: Det empiriska materialet består av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett av sjukhusen inom Region Skåne.Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes på grund av att man där påstod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) på flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrågan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört på Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen på det sätt som sjukhusledningen var övertygad om..

The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents? cooperation and customer relations with thesubcontractors.

Under senare tid har det uppstått negativ kritik mot den traditionella ekonomistyrningen då den anses på lång sikt ge bristfällig och ensidig information för verksamheters beslut och strategi. Behovet av ett nytt, mer effektivt styrmedel uppfattades av två professorer på Harvard Business School vid namn Kaplan & Norton som myntade begreppet Balanced Scorecard. Metoden skulle underlätta styrningen av verksamheten genom att använda sig av fyra perspektiv (finansiella, kund, process och utveckling).Balanced Scorecard är ett verktyg som inte enbart tar hänsyn till ?hårda fakta? såsom siffror, utan även väger in alla aspekter av en verksamhet. De delarna är bland annat; kunder, medarbetare, miljö och utveckling.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara Noréus MagnéliHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:?Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet.

Denna studie tar inledningsvis upp den bolagiseringsvåg som svepte in över Sverige på 1980 talet. Målet med bolagiseringen var att bolagen skulle marknadsanpassas och konkurrensutsättas genom att tillåtas bli mer självständiga än vad de varit tidigare. Orsaken till bolagiseringen var att de gamla divisionsenheterna ansågs ha blivit så stora att de inte längre klarade av att anpassa sig i en snabb föränderlig omgivning. Studien visar att bolagen blev mer flexibla, och tilläts av ägarna att agera mer självständigt i sin nya mer marknadsinriktade organisation. Men det visar sig även i studien att fallstudieföretagets ekonomistyrning hade en stark fokus på kostnader, kvalité och produktivitet vilket inte kan anses vara helt lämpad för den nya bolagssituationen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Omvärlden förändras ständigt och därför behöver företagen en mer flexibel styrning, ett sätt att uppnå detta är att avskaffa budgeten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur ett företag kan styra budgetlöst, vad skillnaderna är mellan den traditionella och den budgetlösa styrningen. Vi ville även beskriva olika alternativa styrmedel som används vid den budgetlösa styrningen. Datainsamlingen skedde via litteratur, artiklar och intervjuer. Av den teori vi fann var den mesta litteraturen skriven av Jan Wallander.

Världen förändras och vi med den. I en snabbt föränderlig omvärld måste organisationer vara både flexibla och kreativa för att överleva. Företagets affärsidé, vision och strategi måste vara vägledande för hur det ska styras och ledas. Det kan vara svårt att definiera en klar strategi i ett stort företag. Att översätta strategin i verkligheten kan vara ännu svårare.