Sök:

Sökresultat:

6750 Uppsatser om Thailändska kvinnor - Sida 40 av 450

Kvinnor och mÀns upplevelser av ofrivillig barnlöshet : - En litteraturstudie

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador pÄ Àggledarna eller för lÄgt antal spermier.  Kvinnor och mÀn kan reagera olika pÄ beskedet kring infertilitet. Det Àr viktigt som sjuksköterska att ha förstÄelse för hur kvinnor och mÀn upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mÀns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Vardagen efter en hjÀrtinfarkt : En litteraturstudie om livsvÀrldsupplevelsen för mÀn och kvinnor efter en hjÀrtinfarkt

Bakgrund: I vÀstvÀrlden Àr hjÀrt- och kÀrlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefÀr 37 000 mÀnniskor Ärligen av hjÀrtinfarkt. Det föreligger skillnaderkring symtom och behandling för mÀn och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvÀrldenpÄverkas för bÄde mÀn och kvinnor efter att ha drabbats av en hjÀrtinfarkt.Syfte: Syftet var att jÀmföra livsvÀrldsupplevelsen hos kvinnor respektive mÀn i vÀstvÀrldensom drabbats utav en hjÀrtinfarkt.Metod: En litteraturstudie med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr tio vetenskapliga artiklarutgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans(2004) innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till bÄdemÀnnen och kvinnorna.

Akut hjÀrtinfarkt hos kvinnor : upplevelser och behov av stöd

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjÀrtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som pÄverkar kvinnor till att de söker vÄrd sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter frÄn Är 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjÀrtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vÀnstersidiga bröstsmÀrtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmÀrta frÄn vÀrk och tyngdkÀnsla till en brÀnnande ellerkramande kÀnsla i bröstet.

Kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi : En litteraturstudie

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna Àr mastektomi. Förlusten av bröstet kan pÄverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsÀttningar, dÀrför har hon ett stort behov av bÄde omvÄrdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys ur ett manifest perspektiv.

KONSTEN ATT VARA KVINNA OCH CHEF I EN MANSDOMINERAD BRANSCH

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan mĂ€n och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushĂ„llssysslorna medan mĂ€nnen försörjde hushĂ„llet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rĂ€ttigheterna i Sverige skiljdes Ă„t, kvinnor fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1919 till skillnad frĂ„n mĂ€nnen som fick allmĂ€n röstrĂ€tt Ă„r 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter pĂ„ arbetsmarknaden har dock förbĂ€ttrats med tiden, idag Ă€r det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra mĂ€nnen pĂ„ arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan mĂ€n och kvinnors sysslor och rĂ€ttigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch dĂ€r det Ă€r 4 % kvinnor och 96 % mĂ€n pĂ„ chefsposterna (SCB, 2008).

Kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens

Urininkontinens hos kvinnor i Sverige och i resten av vÀrlden Àr idag ett vÀxande problem och ett dolt hÀlsoproblem. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie med vetenskapligt granskade artiklar. Sökningen resulterade i nio artiklar. Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL och LibHub databas.

Könsfördelning i tvÄ lÀromedel i Àmnet Svenska för Ärskurs 9.

Ett genusperspektiv bidrar till att justera ?modellbyggen? av vÀrlden dÀr kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans lÀroplaner visar pÄ att jÀmstÀlldhet Àr en del av dagens vÀrdegrund. DÀrför har jag undersökt tvÄ lÀroböcker, Uppdrag Svenska 3 frÄn 1990, samt Studio Svenska 4 frÄn 2005, bÄda för Ärskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar mÀn och kvinnor. BÄda lÀroböckerna Àr skrivna av kvinnliga författare.

En kÀnsla av otillrÀcklighet : En litteraturstudie om kvinnors upplevelse av förlossningsdepression

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstÄr vanligtvis inom en till tre mÄnader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svÄrt att upptÀcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förvÀntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Livskvalitet hos kvinnor och mÀn före och efter hjÀrtrehabilitering - en enkÀtstudie

Syftet med studien var att jÀmföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskÀrlssjukdom före och efter genomgÄngen 12 mÄnaders hjÀrtrehabilitering samt att jÀmföra skattad livskvalitet hos kvinnor och mÀn. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 mÀn) som deltog i hjÀrtrehabiliteringen vid HÀlsoinvest Högbo AB under Ären 1996-2001. För skattning av livskvalitet anvÀndes formulÀret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP Àr ett sjukdomsspecifikt formulÀr och de 22 frÄgorna Àr indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsstÀllelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgÄngen rehabilitering skattade en signifikant förbÀttrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP.

Att inte lita pÄ sin kropp och vad den bemÀstrar : -hur ryggmÀrgsskadade kvinnor upplever sin sexualitet

Bakgrund: NÀr en mÀnniska drabbats av en ryggmÀrgskada förÀndras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstÄ efter skadan Àr oftast mÄnga. En femtedel av alla ryggmÀrgsskador drabbar kvinnor, dÀrför har tidigare forskning frÀmst varit inriktat pÄ mÀn. Det har framkommit att det kan vara pÄfrestande för parförhÄllanden och sjÀlvkÀnslan nÀr nÄgon drabbas av en ryggmÀrgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhÄllandet och till sexualiteten.

En jÀmförelse av brottssituationen mellan mÀn och kvinnor som har dödat

Omkring 100 personer i Sverige dör varje Är av vÄld. En av tio förövare till dessa dÄd Àr kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gÀllande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt vÄld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 mÀn och 43 kvinnor, dömda för mord, drÄp eller vÄllande till annans död mellan Ären 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen frÀmst gÀllande variabler före och delvis efter brottet.

Relationers betydelse för anknytningsstil : Intervjuer med tio unga kvinnor

Anknytning kallas de kÀnslomÀssiga band som utvecklas mellan mÀnniskor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets förÀldrar har betydelse för individens hÀlso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förÀndras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlÀtta och försvÄra anknytningstrygghet.

Sjuksköterskors upplevelse av att stÀlla frÄgan om vÄld i nÀra relationer till kvinnor pÄ en akutmottagning : - En kvalitativ studie

Bakgrund: MÀns vÄld mot kvinnor förekommer i hela vÀrlden. För att upptÀcka de kvinnor som blir utsatta för vÄld Àr det viktigt att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd pÄ en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta sjuksköterskor pÄ en akutmottagning i mellansverige.Resultat: Sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen kÀnde överlag att de inte hade tillrÀckligt med utbildning och beredskap för kÀnna sig trygga med att stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnor som söker vÄrd.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer ? vilken hjÀlp ger samhÀllet? : En studie som undersöker hur kvinnor som blivit misshandlade i nÀra relationer upplever den hjÀlp och det stöd de fÄr frÄn samhÀllet

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

?Det viktigaste Àr efterÄt??. En kvalitativ studie om hur före detta alkoholberoende kvinnor fÄr livet att fungera nyktert

Syftet Àr att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förÀndra sina liv och hur de fÄtt livet att fungera nyktert. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förÀndra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervÄrden eller andra faktorer som hjÀlpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? PÄ vilket sÀtt ser kvinnorna annorlunda pÄ sig sjÀlva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestÄtt av sju intervjuer med kvinnor ur passande mÄlgrupp. Analysen har gjorts utifrÄn tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som anvÀnts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fÀlt.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->