Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år avlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta som en överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte längre känner sig som en fullvärdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att de förlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information från sjukvårdspersonalen behöver denna ges på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.

Hedersrelaterat våld är ett samhällsproblem i Sverige. Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld är väldigt utsatta och saknar ofta någon närstående som hjälper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor får stöd och skydd är essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie är att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrån det hedersrelaterade våldet och deras deltagande i polisutredningar gällande hedersrelaterat våld. Förhoppningen är att skapa ett hjälpande underlag, för socialtjänst och andra hjälpande instanser, när dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning.

Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser.

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med ständiga omställningar, en arbetsmarknad som på detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för många ur denna samhällsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och inträde till arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande ålder anses löpa större risk för arbetslöshet och deltidsarbete. För att få en mer verklighetsnära bild av fenomenet bestämde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ämnesområde. Studieobjekten består av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i åldrarna 25 till 35 och den tillämpade datainsamlingsmetoden är intervjuer. Syftet med studien är att genom tolkningar av dessa kvinnors berättelser upptäcka om det kan urskiljas några mönster som kan indikera på att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin ålder och sociala position har haft det tufft, jämfört med män generellt, att etablera sig på arbetsmarknaden.

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten.Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor.Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS.Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse.

BakgrundHemförlossningar är fortfarande vanligt förekommande internationellt och ofta enda alternativet för många kvinnor i låginkomstländer. Nederländerna är ett av få industrialiserade länder där planerade hemförlossningar fortfarande är norm för friska, gravida kvinnor. Forskning har visat att det är lika säkert för kvinnor med lågriskgraviditeter i Nederländerna att föda hemma som att föda på sjukhus. I dag är hemförlossningar i Sverige inte ett alternativ inom det officiella hälso- och sjukvårdssystemet. Om svenska kvinnor erbjuds fritt att välja var de skulle kunna tänkas föda, skulle hemförlossningarna vara 10 gånger fler.

Många är vi som har drömmar och hoppas på att göra karriär. Men tyvärr verkar inte alla ha samma förutsättningar. I mediebranschen likt många andra branscher är kvinnor på chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller är det bara så att karriärdrömmarna inte är lika starka hos kvinnor?Vi märkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.

Mäns hot och våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Syftet med studien var att utifrån aktuell forskning belysa faktorer som har betydelse i mötet mellan vårdpersonal och den våldsutsatta kvinnan. Metoden som har användts var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline, HighWire press, samt psyk INFO. Resultatet består av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1996-2007 .

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i.

Titel: Våld i nära relationer ? Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor, en systematisk litteraturstudie.Bakgrund: År 2011 anmälde 12 471 kvinnor att de blivit utsatta för våld i en nära relation. Skador som våldsutsatta kvinnor drabbas av är allt från psykiska besvär till svåra fysiska skador. Många av dessa kvinnor behöver komma i kontakt med sjukvården och sjuksköterskor i olika organisationer.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturstudie där inkluderade studier granskades och kvalitetsbedömdes. Resultaten analyserades och tematiserades utifrån likheter och skillnader.Resultat: Huvudresultatet påvisade sjuksköterskornas känslomässiga svårigheter att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, då det bland annat påverkade sjuksköterskans privatliv.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochmusikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet gjordes som en litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004).

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens.