Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten..

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Bakgrund: Bröstcancer är den dominerande cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Närstående påverkas nästan lika mycket som de drabbade kvinnorna och behöver olika former av stöd. Syfte: Att beskriva behoven av stöd hos närstående till kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes genom databaser på Intenet och manuellt. Studien inkluderade 16 vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkät tillställdes kvinnliga och manliga journalister. I enkäten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkäten.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Kvinnor har visats vara mer empatiska än män vid självskattning samt att vita och svarta barn känner mer empati för en målperson med samma hudfärg. Denna studies syfte var att undersöka om män och kvinnor kände olika mycket empati beroende på målpersonens etni-citet, om det fanns några könsskillnader i empati samt om något av könen väckte mer empati. Deltagarna var 208 män och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade på Mälardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion där svenska deltagare visade högre empati för en svensk målperson än vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad målperson än vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades.

Denna studie åsyftar till att undersöka vilket stöd och skydd som idag erbjuds av organisationer för kvinnor med erfarenhet av gatuprostitution i Göteborgs och Stockholms stad.Under studien kontaktades fyra organisationer som arbetar med inriktning för kvinnor i prostitution, två i Göteborg och två i Stockholm. Vi har undersökt två kommunala och två frivilliga organisationer för att se huruvida deras arbete kompletterar varandra, till förmån för att hjälpa och stödja kvinnor i prostitution.För att kunna undersöka vilket stöd och skydd som erbjuds för kvinnor i prostitution, kommer vi i studien undersöka den rådande lagstiftningen i Sverige angående köp av sexuella tjänster. Vi har även undersökt USA:s lagstiftning i de stater där både köparen och säljaren av sexuella tjänster kriminaliseras. Genom att undersöka den juridiska aspekten av två olika lagstiftningar, åskådliggör denna studie på hur situationen för kvinnor i prostitution påverkas utav ett lands lagstiftning.I studien presenteras även en tidigare forskning med de stödinsatser som kvinnor i prostitution själva anser sig ha, samt vilka stödinsatser som bör utvecklas för att stödja och skydda denna målgrupp. Ytterligare rör en tidigare forskning vikten av samarbeten mellan organisationer.Vi kommer försöka förklara den situation kvinnor i prostitution lever i, utifrån teorierna Radikalfeminism och Empowerment.De insatser som idag finns förfogande för kvinnor i prostitution i Göteborg och Stockholm är uppsökande arbete, samtalsbehandling, samt viss möjlighet till kontakt med andra myndigheter som exempelvis läkare.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters åsikter gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt deras åsikter om samhällets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda på i vilken grad studenterna ansåg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En enkätundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista året på en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades främst utifrån könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjälp av tidigare forskning i ämnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i många avseenden hade liknande åsikter om våldets orsaker och samhällets stödinsatser.

?Bröstcancer och mastektomi kan leda till sexuella svårigheter för kvinnor. Sexualitet och intimitet är av betydelse för livskvaliteten, och vårdpersonalen behandlar inte eller är obekväma med att vårda patienter med sexuella problem.  Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter en mastektomi. Arton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att förändringar av kroppens utseende, sociodemografiska skillnader och den psykiska och fysiska hälsan är faktorer som påverkar sexualiteten efter en mastektomi. Kvinnor som genomgår bröstbevarande kirurgi upplever en bättre sexuell hälsa än de som genomgår mastektomi.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården.