Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet.Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ?slutna frågor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas Textsamtal medan autentiska frågor gav upphovtill rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt ochmålmedvetet..

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhället ställer på läskunnighet behöver de kunna ta till sig innehållet i det de läser med god läshastighet och förståelse och de behöver kunna reflektera kring det lästa. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmåga och läsförståelse påverkas av att arbeta med skönlitterära texter och Textsamtal utifrån en metod som kan kallas reflekterande läsning och skrivning. Anledningen till detta är att jag vill ta reda på om arbetssättet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för närvarande.                      Genom en litteraturgenomgång av språkets betydelse för människans utveckling, läs- och skrivutveckling, några olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i år 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmåga och läsförståelse. Jag tar också upp svårigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bättre på att reflektera kring skönlitterära texter och att dessa reflektioner kan leda till en bättre förståelse för det lästa.

Barn la?r sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och fo?rsta?else skapas vid samtalande och lyssnande utifra?n det som la?sts eller skrivits. Litteratursamtal inneba?r samtal om sko?nlittera?ra texter, da?r eleverna genom arbetssa?ttet fa?r mo?jlighet att arbeta tillsammans och reflektera o?ver det la?sta.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lärare ser på elevers läsförståelse i år 4, och se hur arbetet med läsförståelse försiggår i lärarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och åtgärder används i klassrummet för att arbeta med läsförståelse? Hur interagerar lärare ? elev med varandra kring förståelse av texter? Vilka artefakter används i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god läsförståelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är att den historiska utvecklingen finns närvarande i det nuvarande, och kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhället. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan människor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lärare i två mindre kommuner.

Detta examensarbete studerar på vilka sätt ?En läsande klass? stödjer elevers läsförståelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrån litteratur och forskning för att utläsa hur elevernas läsförståelse stöds. Materialet består av studiehandledningen ?En läsande klass? som skickades ut gratis till skolorna under våren 2014.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs tre arbetar med läsförståelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin läsförståelse, vilka didaktiska redskap de använder sig av och i vilken omfattning de uppmärksammar och följer elevers läsutveckling.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivets syn på människans språk-, tanke- och kunskapsutveckling, där lärande sker genom deltagande i en gemenskap och där det grundläggande i lärprocesserna är språket och kommunikationen i interaktion med andra människor.Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare som genomfördes under vårterminen 2008. Resultat: Studiens resultat tyder på att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers läsning för att automatisera avkodningsförmågan och få läsflyt. Det visade sig däremot inte finnas något gemensamt synsätt på arbetet med läsförståelse. Lärarna använde sig inte av sig själva som modell för att hjälpa eleverna att utveckla en strategisk läskompetens, för att kunna bedöma sin egen förståelse och göra inferenser.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturläsning samt i vilken utsträckning estetiska läsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturläsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnås och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkät med öppna och slutna frågor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna både genomlider och genomlever undervisningen och läsningen. Andelen estetiska läsningar är låg jämfört med andelen efferenta.

International reading comprehension studies, like PIRLS and PISA, state that the reading comprehension of Swedish students has decreased significantly since 2000. As a consequence, the National Agency of Education has made reading comprehension teaching a prioritised field in terms of further education for teachers. There has also been a change in Lgr 11, the national curriculum for compulsory school, where it is stated that teaching in reading strategies shall be a part of the central content throughout compulsory school. When the pupils reach upper secondary school level, reading comprehension education is no longer a part of the curriculum. Today, students at upper secondary school for individuals with learning disabilities currently share the same curriculum as the ordinary upper secondary school.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever lästestet ?Vilken bild är rätt?? samt hur de reflekterar över de elever som inte nått upp till tillfredsställande resultat på detta test. Teori: Läsning är en produkt av avkodning, förståelse och motivation (Taube, 2007). Läsutveckling kan ses ur ett sociokulturellt synsätt och i ett individualistiskt synsätt (Liberg, 2006). Forskare är överens om att fonologisk medvetenhet kan underlätta när man ska lära sig läsa (Myrberg, 2003).