This Masters Thesis includes a survey of recreational habits and the attitudes towards forests of the people of Sätra, a suburb of the city of Gävle. The study also includes the planning and design of a forest suited for education in the same part of the city. The thesis is a part of a project called Tätortsnära skog, commissioned by the Swedish forest agency. The project aims to survey the recreational habits of the general public in the regions of Dalarna and Gävleborg. Tätortsnära skog is focused on cities with a population of more than 20 000 inhabitants, of which Gävle, Sandviken, Falun and Borlänge all fall within the category.

Nature conservation has for a long time been founded on the assumption that high ecological values depend on low human impact. In Sweden this has led to forests with these characteristics being strictly protected from human influences. However, it is also known that historical land-use can enhance ecological values in forests. Mountainous forests in Sweden, which have not been affected by modern forestry, have for a long time been considered as untouched by people. However, forest history research has in recent years shown that even these areas have been used by people for a long period of time.

Modemarknaden idag är både global och komplex med många uppfattningar om var värdet iprodukten ligger. Produkten och företagets image är kraftfulla medel för att differentiera sigpå marknaden. Då ett företag väljer att expandera till en ny marknad är det generellt ett sätt attskapa nya marknadsmöjligheter och för att öka sin försäljning. Innan etablering på nymarknad är det viktig att identifiera sin målgrupp. På den konkurrenskraftiga internationellamarknaden ligger makten inte längre hos leverantören, utan hos kunden.Distributionskanalvalet spelar en stor roll i avseende att nå företagets tänkta målgrupp.

Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hållbara de är ur ett miljöperspektiv och vilka processer som går att applicera på bambu. Detta för att se möjligheten att märka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frågor angående bambuviskos. Syftet är att se på de olika processernas kemiska innehåll samt vilka utsläpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmål med rapporten är att den ska kunna användas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhållits vid jämförelser av studerad litteratur är att de betydande faktorerna för miljöpåverkan från massaframställningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: använda kemikalier i processen, energianvändningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utsläpp till luft och vatten samt återvinning av energi och kemikalier.

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste åren har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nätverk. Teknologin har utvecklats från att ha varit något som användes ibland och var till för arbete och underhållning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvändighet. De nya medierna och sociala nätverken är idag en stor del av mångas vardag och påverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker våra tankar och idéer. Under de senaste åren har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler på bland annat Facebook och YouTube för att kommunicera med kunderna. Yngre generationer har växt upp med tekniken och sociala medier vilket är en resa som äldre inte har följt med på och därför är en vanlig uppfattning idag att endast yngre generationer använder sig av de nya mediekanalerna.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.

A new Swedish political approach to forestry was initiated 1993, that put goals of production and environmental issues into equal importance to Swedish Forestry Law. Earlier nature conservation very often declaimed preservation the best way to conserve nature, but recently it is clear that many highly biological values are due to former land use or disturbance. Many old pastures or cultivations dominated by deciduous trees are today characterized by a dense overgrowth of Norway spruce. By actively paying attention to nature in forestry (nature restoration), it is possible to partly reconstruct habitats or disturbances that are necessary to favour the biological values. The aim with this master thesis is to study the nature restoration, (NS, Swedish abbreviation), performed in 11 forest sites in the middle of Sweden 8-14 years ago. Since NS recently have become applied, it has never yet been evaluated.

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.