dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt.

Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha.

Detta arbete handlar om vad ett va?letablerat fo?retag skulle kunna go?ra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en ma?ngd fo?retag som jobbar fo?r att minska sitt restmaterial och ha?r presenteras fo?rslag pa? vad man kan go?ra med det som a?nda? uppkommer. I arbetet presenterar vi fo?rst hur vi ga?tt till va?ga fo?r att samla in va?r information, alltsa? hur va?r forskning gjorts.

Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikå av pappersgarn från bananväxten manillahampa ?musa textilis?. Behovet av skonsamma och mindre miljöpåverkande material är väldigt aktuellt inom beklädnadsindustrin. Många av de material som används idag tär på miljön och världens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och färgbarhet.

The purpose of this paper is to survey the textile based proto-industrialism in Sweden in the middle of the 19th century. This case study is founded upon Anders Hansson?s pre-industrial textile production at the estate of Mölneby, Östra Frölunda in the rural district of Kind in the province of Västra Götaland.Account books from the year 1853 related to Anders Hansson?s wool fabric manufacturing have been looked into and categorized using a quantitative research method. The research has also been supplemented with a number of interviews.The result of the survey shows that Anders Hansson?s business activities fit into Mendel?s theory of proto-industrialists at a practice level.By collaborating with a merchant in Gothenburg the fabrics were traded in unknown markets, as well as in more familiar neighbouring districts.

Digitalt textiltryck ger mig möjlighet att skapa textilier av hög kvalitet i små upplagor utan begränsningar vad gäller rapportstorlek och färgantal. Jag kan producera hållbara och praktiska textilier med en handgjord känsla. Dessa egenskaper ger tekniken intressanta möjligheter som en överbryggare mellan design och textil konst/konsthantverk. Det ger också stora möjligheter att anpassa formgivningen efter en specifik möbel eller miljö. Detta vill jag utnyttja i mitt arbete.

Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra två standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standarderna publicerades år 2011 av American Association of Textile Chemists and Colorists. Standarderna mäter wicking, det vill säga, med vilken hastighet som vätska transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i olika enheter beroende på standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mätmetod innebär att standarderna inte kan jämföras rakt av genom resultat och mätvärden mellan de båda standarderna.

Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling.

Textilindustrin är en industri som ständigt växer och utvecklas. År 1995 introducerade det japanska företaget Shima Seiki den första maskinen med de tekniska egenskaperna, som gjorde det möjligt att producera ett trikåplagg med complete garment teknik. Denna introduktion revolutionerade tillverkningstekniken för dessa plagg. Denna studie har skrivits som ett examensarbete på kandidatnivå inom Textilingenjörsprogrammets avslutande del på Högskolan i Borås. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilket produktionssätt som var mest effektivt tidsmässigt vid produktion av ett plagg i finstickad trikå, ur ett supply chain perspektiv.

Syftet med studien är att ge en bild av, och skapa förståelse för hur etablerade konsthantverkare i Östergötland prissätter sina produkter och på så sätt skapa en diskussion kring prissättningssituationen bland konsthantverkare i Östergötland. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats.Hur prissätter etablerade konsthantverkare i Östergötland sina produkter?Vad finns det för skillnader vid prissättning av bruksföremål och konstföremål?Hur prissätter de sina produkter om de använder sig av återförsäljare eller medverkar på en utställning?Som metod har en fallstudie med en kvalitativ inriktning använts. Det gör det möjligt att gå på djupet och skapa förståelse för ett fenomen. Med fallstudier samlas data av olika karaktär in såsom litteratur och intervjuer.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar. De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder.

The aim of this thesis is to give an insight to how work is being pursued within Swedish SMEin the clothing industry. Furthermore we investigate how efforts can proceed withenvironmental questions in a quest for sustainable development and bring clarity in thedifficulties that occur. Through the use of company examples and a description of how theywork we wanted to give stakeholders knowledge in what resources and procedures that areused today on the market. The function of the report is moreover to provide Swedish smalland medium-sized clothing enterprises suggestions and directions of how to advance withinsustainable development.In our theoretical frame we have chosen to administer the theories that we found suitable forour study. Seen from a perspective of sustainability we have thus applied the theories ofstakeholder and legitimacy, an analysis model for a company?s actions in environmentalquestions and the theory of SME which describes a small or middle sized enterprise?s fivecompetitive variables.The empirical frame we acquired for this thesis is presented in three chapters.

Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor.