Vatten är en av jordens livsviktiga resurser, en resurs som hela tiden minskar. I delar av världen råder akut vattenbrist och ofta återfinns industrier med hög vattenanvändning i områden med begränsad vattentillgång. En av dessa industrier är textilindustrin. Vid textil beredning är vattenförbrukningen mycket hög och avloppsvattnet är ofta mycket förorenat. Vattenfrågorna inom textil produktion har fram till idag inte uppmärksammats i lika stor grad som arbetsrätts- och kemikaliefrågorna.

Sveriges grisproduktion står idag inför en omstrukturering inom slakteribranschen. En försämrad lönsamhet och svårigheter att få avsättning för det kött som slaktas har lett till att ett av de större slakterierna inom grissektorn har valt att stänga. Detta har i sin tur medfört att de slakterier som finns i Sverige idag inte har kapacitet att ta emot alla grisar som produceras, så dessa djur får istället transporteras vidare till Tyskland för att slaktas till ett lägre avräkningspris. På grund av den hårdnande situationen för dagens grisproducenter är denna studies syfte att jämföra och belysa hur skillnaderna i produktionssystem påverkar den ekonomiskt optimala slaktvikten. Genom att upprätta två optimeringsmodeller baserade på dagens förutsättningar, samt data från försök vid Sveriges Lantbruksuniversitets försöksgård Lövsta, har det varit möjligt at få fram ett resultat för både ett integrerat produktionssystem och ett specialiserat produktionssystem. Med specialiserad produktion menas i detta fall producenter som köper smågrisar på förmedling.

Syftet med studien är att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfällen inom forskning och utveckling på den nationella arbetsmarknaden när hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjälp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka länder företagen väljer att flytta till samt de faktorer som påverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfällen inom forskning och utveckling kan skapas när produktionen flyttar utomlands..

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Botswanas ekonomiska tillväxt utgör ett sällsynt exempel på ett afrikanskt land som har lyckats använda sina naturtillgångar till att driva på en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den så kallade Holländska sjukan (HS). HS är ett ekonomiskt fenomen som går ut på att en växande sektor som baseras på naturtillgångar skadar landets tillverkningssektor och leder därmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri står för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintäkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet väldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjälp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.

I denna uppsats har vi studerat och analyserat tillkomsten, driften och avvecklingen av Kengis bruk i Norrbottens län. Brukets verksamhet består av en 300 årig historia, från 1643?1932 med varierande produktion. Det övergripande syftet med denna uppsats var att studera varför Kengis bruk anlades och varför den avvecklades. Vilken betydelse naturtillgångarna, statens politik hade för bruket och människorna i Tornedalen.

Det finns en stor efterfrågan på färskt lammkött året runt i Sverige och det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm. Det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm i Sverige under vintern och våren. Lammen ska växa fort för att ha en så effektiv produktion som möjligt men ändå behålla de slaktkroppsegenskaper som efterfrågas av konsumenterna. Intensiv lammproduktion kräver ett energirikt foder som samtidigt resulterar i en bra fodereffektivitet hos lammen. Majs är idag en gröda som odlas allt mer i Sverige.

Människans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framställandet av T-Forden även Frederick Taylor gjorde stora ansträngningar för att standardisera arbetssätt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och använda standardiserade arbetssätt, även benämnt metodstandarder, har kommit att förändras drastiskt med tiden med hänsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det växande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjänstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning är att ge förslag till generella framgångsfaktorer för metodstandarder.

Denna slutreflektion beskriver arbetet med att designa soundtracket till filmen Ont blod, en novellfilm som spelades in på Gotland hösten 2010 av Andersson/Wilén produktion. Vårt arbete har varit postproduktionen av allt ljud, inklusive musikkomponering. Syftet med arbetet var att testa och jämföra de två metoder av surroundmixning (direct/ambient och direct-sound all round) för film som Holman (2008) beskriver, för att sedan välja den som passar vår produktion bäst. Reflektionen är skriven i två delar. Den första delen handlar om produktionen i sin helhet och om projektplanen.

Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.

Problem: Leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer till Sverige.Syfte: Att ta reda på hur svenska företag ser på leveranser av IT tjänster från lågkostnadsländer och ta reda på vilka drivkrafter och hinder som existerar. Eftersom Indien är det land som står för de största volymerna vad gäller produktion av IT tjänster så blir det naturligt att fokusera mest på det landet.Teori och modell: Idag produceras hälften av världens IT tjänster i Indien. Svenska företag ligger ungefär tre år efter sina brittiska och amerikanska kollegor vad gäller att köpa IT tjänster från Indien.Metod: Vi valde en kvalitativ metod för att få fördjupad information kring ämnet och genomförde nio intervjuer med olika svenska företag. Förutom dessa intervjuer hämtade vi data från publicerade artiklar.Resultat: Vår undersökning visar på att Indien är ett land att satsa på vad det gäller leveranser av IT tjänster. Att hitta tillräckligt stora IT projekt för att Indien ska ses som lönsamt, verkar vara det främsta hindret.

Detta är ett examensarbete utfört på Intergraze i Linköping. Intergraze är en fabrik som främst tillverkar produkter för kroppsvård. Syftet har varit att utreda faktorer, främst orderstorlekar, som kan utgöra en mer ekonomisk produktion vid enheten. Studien berör dock hela Hardfordkoncernen, till vilken Intergraze är en producerande enhet.Studien har genomförts med två metoder, genom klassisk produktionsekonomi, samt genom simulering av produktionen. Därför är nulägesbeskrivningen, den teoretiska referensramen samt resultaten uppdelade i två delar, en för respektive studie.I första hand berör del 1 (produktionsekonomi) hela koncernen, medan del 2 (simulering) har för avsikt att ge en förståelse och vara ett verktyg i första hand till Intergraze.

Allt fler tillverkningsföretag utmanas idag att tillgodose kundorderstyrd produktion med en hög grad av kundanpassning för att svara mot kundernas efterfrågan på marknaden. Detta kan generera stora variationer i bearbetningstider mellan olika produkter som, i samband med långa bearbetningstider, medför längre genomloppstider och sänkning av den genomsnittliga utleveranstakten. Vid kundorderstyrd produktion är det viktigt att identifiera begränsningar och balansera flödet för att uppnå högt resursutnyttjande och hög leveransservice. PartAB är ett tillverkande företag av prefabricerade badrumsmoduler. Produktionen är kundorderstyrd produktion med hög grad av kundanpassning, där bearbetningstiderna är långa och har stor variation.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum ? undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället. Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.