SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: Framtidens alternativ till bomullSeminariedatum: 30 maj 2011Kurs: Projektbaserat textilt utvecklingsarbeteFörfattare: Li Lindsjö, Lisa Nilsson, Sara SaandHandledare: Olle HolmuddSyfte: Syftet med arbetet är att upplysa och undersöka vilka textila material som kan vara ett komplement tillbomullsfibern där faktorer som miljö, egenskaperoch pris beaktas.Metod: I steg ett byggdes en teoretisk förståelse med hjälp av faktalitteratur, hemsidor och tidningsartiklar. I steg två kompletteras den teoretiska analysen medempirisk fakta. Empirin inhämtas genom intervjueroch kundundersökningar.Teoretiskt ramverk: Kartläggning och sammanställning av bomull och andra textila materials miljöpåverkan, funktionella egenskaper och pris. Med utgångspunkt i detta kan alternativa användningsområden och materialanalyseras. Analyserade material är ekologiskbomull, bambu, hampa, lyocell och modal.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet ?Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men även i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) används i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive påtryckningar har textilåterförsäljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den här uppsatsen ska identifiera drivkrafter och påtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilåterförsäljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jämföras.

Bröllop har inom endast några få år växt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrågan från brudpar att gifta sig utomlands eller på en annan ort än där de bor. Fenomenet bröllopsturism är dock ett relativt outforskat område som inte fått tillräckligt mycket uppmärksamhet. Syftet med uppsatsen var därför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. Vår avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram på hemmets textilier för att skilja tillhörigheter åt och undervika förväxling. Monogrammet hade även en prydande funktion på textilierna, som broderats mer eller mindre synliga på textilierna under åren. Ordet monogram kommer från grekiskans mono´grammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet består av ägarens begynnelsebokstäver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstäver, vilket har varierat under tiden från en till fyra bokstäver och hela namn beroende på trender.

Företag inom teknologisk industri konkurrerar om ständiga innovationer och patent. Det är endast det första företaget som uppnår patent för en innovation. Det uppstår därför patentkapplöpningar. Dessa kan analyseras utifrån olika modeller. I denna uppsats behandlas enkel modell och learningmodell.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats från tung industri till mer tjänsteinriktade verksamheter där det intellektuella kapitalet fått en allt större betydelse. Dagens redovisnings¬regler, som innebär svårigheter att redovisa immateriella tillgångar, gör det svårt för företagen att redovisa en rättvisande bild av företagets värde. Problemet har lett till att många företags bokförda värde skiljer sig markant från marknadsvärdet. Istället lämnar många företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga värde till intressenterna. Syftet med denna upp¬sats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företags¬värdering.

Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frågor om hur beställarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pärm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller är det ett väl använt hjälpmedel? Övrig industri har ett försprång i jämförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig från den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nästa projekt bygga något helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas så det passar de förhållanden som råder vid ett byggföretag.

För att behålla kroppens fungerande temperatur vid utövande av aktivitet krävs träningskläder i ett material som kan transportera fukten från kroppen och samtidigt minimera ansamlingen av vätska på huden. Utvecklingen av nya material med förbättrade funktioner går ständigt framåt. I denna rapport har olika fibrer jämförts för att kunna komma fram till vilket material samt passform och varukonstruktion som lämpar sig i ett underställ avsett för män vid utövande av medelhög vinteraktivitet. Resultatet skall ligga till grund för en produktutveckling av ett underställ åt företaget Salming Outdoor. Grunden lades genom en utförlig materialinsamling där artiklar och litteratur inom ämnet granskades.

Detta arbete har två syften. Det ena syftet är att beskriva virkningens utveckling i Sverige från de först kända föremålen fram till 1900-talets början. Det andra syftet är att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgångspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrån följande problemformuleringar. När har tekniken virkning börjat användas och hur kan den ha uppstått? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har använts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet är utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Det här rapporten är en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Växjö Universitet, MSI. Arbetet är en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av Växjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte är att underlätta för förare att kontrollera den kran som finns på Rottnes skotare. För projektet har det använts en laborationskran och nu har önskemålet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem från dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sättas på kranen och kopplas till dSPACE. Man vill även ha en manual för att nya studenter ska kunna använda systemet.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.