Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika Texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags Texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags Texter.

Min utgångspunkt för den här studien har varit att förstå och analysera pojkars menings- och identitetsskapande i vardagen. Mitt intresse var att förstå identitetsprocesser såsom de framträder i pojkars möten med olika Texter, i ett vidgat perspektiv, med fokus på virtuella världar. Grundläggande begrepp är identitet, reception och meningsskapande. Vad jag främst velat ta reda på är vilken betydelse Texter och virtuella världar har för pojkars menings- och identitetsskapande. För att ge en bakgrund och för att läsaren ska kunna få en bild av de olika sociala rum studiens pojkar befinner sig i ?tecknar? jag deras ?porträtt?.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina Texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa Texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

SammandragSyftet med min studie är att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg på fyra Texter i två läroböcker. Genom utprovningen av modellen, som är baserad på den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrån ett andraspråksperspektiv språkliga strukturer i två svenska läroböcker i historia, för att få en bild av vilka språkliga utmaningar elever möter när de läser och lär sig historia. De fyra analyserade Texterna handlar om franska revolutionen, och är hämtade från två läroböcker i historia, en för grundskolans senare år och en för Historia A på gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, därefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten från utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta Texterna kan placeras på en skala från relativt konkret vardagsspråk till abstrakt och akademiskt språk. Många av de språkliga drag jag funnit bekräftar tidigare systemisk funktionell forskning om språket i Texter om historia.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-Texter och Patient-FASS-Texter hämtades från www.fass.se.

Syftet med arbetet var att undersöka huruvida elevernas läsförståelse i engelska förbättrades genom att använda skönlitteratur. För att undersöka detta använde vi oss av kortare noveller och Texter, som i majoritet lästes i läxa, övningshäften, samtal och diskussioner med eleverna, antingen enskilt eller i helklass. Övningshäftena var till för att överskådligt kunna se om förbättringar skedde hos eleverna i fråga om läsförståelsen och därmed även om deras analytiska förmåga förbättrades. Dessa mätningar utfördes regelbundet och med kortare Texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna använde vi oss av för att förvissa oss om ett eleverna aktivt deltog samt om eleverna förstod vad vi läste och gjorde, men inte minst för att motivera eleverna för uppgifterna.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av Texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade Texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.

Den här experimentella studien undersökte huruvida man kan skyddas från bakgrundstal genom att använda sig av ett annorlunda teckensnitt än det man vanligtvis läser. Trettiotvå försöksdeltagare deltog i experimentet. Deltagarnas uppgift var att minnas information från Texter om två påhittade folkslag som antingen var skriven med ett vanligt teckensnitt (Times New Roman) eller ett annorlunda teckensnitt (Haettenschweiler) i två ljudbetingelser: tystnad och irrelevant bakgrundstal. Resultatet visade att försöksdeltagarnas prestation på läsminnestestet försämrades av bakgrundstalet när texten de skulle minnas var skriven med Times New Roman, men inte när texten var skriven med Haettenschweiler. Det tyder på att man kan skyddas från att bli distraherad av bakgrundstal när man läser kortare Texter skrivna med ett annorlunda teckensnitt, vilket kan vara en enkel lösning att använda i ett kontorslandskap..

Magisteruppsats, SSA220 15 hpSvenska som andraspråkVT 2015Handledare: Benjamin Lyngfelt och Julia Prentice.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans läroböcker i historia. Studiens syfte är att undersöka och redogöra för hur framställningen av Gustav III i svenska läroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förändrats under åren 1902-2005. Vidare är syftet att studera huruvida denna framställning är redovisad som en beskrivande, berättande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i läroböcker. Uppsatsens slutliga syfte är att undersöka hur Gustav III har framställts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det källmaterial som studien bygger på är sju läroböcker tryckta mellan åren 1902-2005.

Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera Texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001..

Idag finns det m?anga system f¨or att bed¨oma och tolka ¨overs¨attningar av Texter. Det finns system som l¨ankar delar av en k¨alltext och en ¨overs¨attning, det finns en ¨aven tekniker f¨or att bed¨oma ¨overs¨attningar f¨or ge ett m?att p?a hur bra de ¨ar. Ett exempel p?a en s?adan teknik ¨ar Token Equivalence Method(TEM).

Denna uppsats undersöker samtalet om de mikrolån som dykt upp som fenomen under de senaste åren. Kan dessa på ett bättre sätt bekämpa fattigdom än det traditionella biståndet? Detta utreds genom en litteraturstudie, där material används från statlig utredning, nyhetsmedia (tidningar) och organisationers egna publikationer. Uppsatsen visar att den generella meningen i de Texter som undersöks är att mikrolån kan bekämpa fattigdom på ett annat sätt än vad traditionellt bistånd har kunnat. Traditionellt bistånd visar upp ett antal problem såsom risk för korruption, att det kan skapa passivitet och att det inte verkar bekämpa fattigdom på ett effektivt sätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningen av nationella prov i kursen Svenska B i gymnasieskolan ser ut med fokus på genre och grammatiska aspekter som hör till den argumenterande genren, samt att se huruvida bedömningen av detta har ändrats mellan 1996 och 2008. Först konstruerades en textanalysmodell som ligger till grund för analys av tre elevTexter från det nationella provets bedömningshäften från olika år (1996, 2002 samt 2008). Analyserna avser tes och argument, syntax, meningsfunktion, konnektivbindning samt stil och retorik. Sedan granskas bedömargruppens analyser av samma Texter för att undersöka vad de fokuserar på i sin bedömning. Slutligen jämförs de olika analyserna med fokus på likheter och skillnader mellan dessa och bedömargruppens analyser från de olika åren. Vid denna jämförelse upptäcktes en skillnad i hur bedömargruppen har bedömt de olika Texterna.