Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.

Syftet med min undersökning var att se hur elever och lärare förhåller sig till film i jämförelse med böcker. Dessutom ville jag veta hur lärare förhåller sig till elevers attityd till film. Frågeställningen besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, närmare bestämt intervjuer med en grupp elever och två lärare samt enkätundersökning med tre klasser. Resultatet tyder på att elever och lärare delvis har samma förhållningsätt till film. Eleverna föredrar att se film framför att läsa böcker, detta då film är lättillgängligt, roligare samt ger mer intryck.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

I detta arbete används begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.

Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser.

Syftet med den här studien är att studera förhållandet mellan barn med läs- och skrivsvårigheter och matematik. Forskningen visar att det finns ett samband, och i den här studien sätts barnens upplevelser samt hur de tänker vid sina uträkningar i fokus. Studien har bestått av kvalitativa intervjuer där elever med läs- och skrivsvårigheter samt en kontrollgrupp har fått besvara frågor om vad de tycker om ämnet matematik. De har också fått räkna ut olika sorters tal och berätta hur de tänker när de räknar ut talen. Majoriteten av eleverna med läs- och skrivsvårigheter tyckte att matematik var roligt trots att de hade ganska stora svårigheter.

Vilka är problemen för elever med matematiksvårigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad elever med matematiksvårigheter tycker är svårt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i ämnet skall se ut. Jag tittar även på vilka arbetssätt och undervisningsmetoder deras lärare/speciallärare använder sig av. I mitt arbete har jag gjort både en enkätundersökning bland elever i år åtta samt intervjuer av lärare. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklärare/speciallärare har jag tagit reda på hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar på, att det råder en samsyn bland skolans lärare och speciallärare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nå bästa resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning där den muntliga kommunikationen är viktig.

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen..

Syftet i detta examensarbete är att få en inblick i hur förskollärare/barnskötare planerar och stödjer barnen i deras sökande efter olika matematiska begrepp i lek med vatten. Vi har gjort en tvärvetenskaplig undersökning på fyra 1-3 års avdelningar, som är baserad på ett hermeneutiska tankesätt där vi har tolkat förskollärarnas/barnskötarens agerande vid vattenlek. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder i intervjuerna och observationerna. Resultatet i vår undersökning visar att förskollärarens/barnskötarens egna kunskaper i matematiska begrepp, planering av aktiviteten, förståelse för barnens kunskaper är viktiga för vidareutveckling av barnens matematiska begreppsbildning.

The study´s main purpose is to examine how three educators who work with children ages 1-3  in three different preschools working with mathematics in preschool. I have used a qualitative research in the form of interviews to obtain educators perspectives on their working. The educator´s stories about their working methods are the most important findings and it turned out that the interviewed educators was working fairly similar in terms of mathematics learning with the youngest children  in preschool. They both schedule mathematics in various activities and work with it in everyday situations. Their different approaches can be divided into five different categories which are: planned theme work and experiences, body and play, interaction and conversation, environment and materials, visualize mathematics..