Syftet med uppsatsen är dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som ägare, dels att beskriva hur staten har organiserat ägandet. Vidare analyseras statens ägarstyrning som definierats som alla åtgärder, både före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. Utifrån agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som används för att studera hur staten utövar ägande över sina helägda bolag. Författarna genomför Textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. Särskild vikt läggs vid styrelsesammansättning, kompensationsprogram, särskilda samhällsuppdrag och utvärderingsmått.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en Textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk Textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ Textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk Textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

The society of suburbs is frequently discussed in media, which often focus on the problems related to these areas. The purpose of this Master?s thesis is to examine how Swedish contemporary youth literature may contribute to create, strengthen and articulate social representations of the society of suburbs. The analysis is based upon six youth novels published during 2003 to 2007. The theoretical framework consists of two parts and is based on Anthony Giddens? theories about late modern society in which the youth novels in our study take place, and those living conditions that this society creates.

Vi ser ett problem som finns, att många drar sig för att definiera begreppet kris. Vi har funderingar kring hur man kan hantera någonting som många inte ens vill definiera. Mer specifikt undrar vi hur en utbildnings form och innehåll kan förstås och beskrivas i ett ämne som ingen gärna definierar.Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur och varför krishanteringsutbildningar kan vara beskaffade på ett visst sätt, sett till form och innehåll. Vi har valt att vända oss till organisationer som i sin vardag möter många kriser. De frågeställningar vi vill svara på i studien är; hur krishanteringsutbildningen kan vara utformad sett till form och innehåll, varför utbildningen finns till och varför man har valt att utforma utbildningen som man gjort.

The aim of this master?s thesis is to examine the discourses about Malmö public library that can be identified in several documents published by the library, articles, and various WebPages. Furthermore, our intention is to study the relation between the library?s identity, image and profile. The questions posed in the study are: Which identity discourses are Malmö public library giving expression for? What kind of conflicts between these discourses can we find? How is the identity, image and profile of the library in relation to one another? How does Malmö public library profile and market itself as a non-profit organization? Our theoretical and methodological building ground is in the discourse analytical field, with Enesto Laclau?s and Chantal Mouffe?s theories about discourse and society, as a starting-point.

Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ Textanalys använts.

Det har länge varit känt att de naturvetenskapliga ämnena i skolan traditionellt betraktas som svåra. Detta kan bero på att den vetenskapliga diskursen är fylld av särdrag som gör språket i läroböckerna mer otillgängligt för läsaren, men även att samtliga naturvetenskapliga falanger innehåller många komplexa begrepp och snårig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa språkliga drag i läroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre läroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av språk som används i läroböcker, vilka strategier författarna använder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika läromedel uppvisar någon skillnad i hur atomen framställs. I studien redovisas resultet av Textanalysen utförd på de tre läromedlen och man kan konstatera att samtliga läroböcker visar många gemensamma drag utifrån innehåll och språk ? men även skillnader i hur atomens byggnad framställs.

 Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] är ett frågeformulär för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rådgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rådgivning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol.Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie.

I denna uppsats undersöks hur läroböcker i historia från år 1960 till år 2010 för gymnasieskolan framställt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jämföra framställningarna över tid. Studien är kvalitativ i form av en Textanalys där undersökningsobjektet varit historieläroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men också framställningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgår från läroplansteori och analyseras utifrån definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har använts som utgångspunkt för att ställa frågor till texterna som sedan analyseras utifrån en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvändning i framställningarna. Resultaten av studien visar på likheter i framställningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell Textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Högre studier kräver hög textkompetens och god skriftspråklig förmåga, men många studenter har svårt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades därför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan få genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lärarrespons och slutligen på vilket sätt texterna förändras efter bearbetning. Frågeställningarna besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, nämligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande läraren och Textanalyser. För de sistnämnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.