Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ Textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ Textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ Textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var ideologisk Textanalys där fokus låg på att ringa in ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Studiens syfte är att jämföra hur italienska respektive svenska tidningar framställer irreguljära migranter. Visst fokus läggs på att undersöka om de porträtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jämförelsen länderna emellan undersöks även eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har använts är diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod är kvalitativ Textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det är vanligare att framställa migranterna med solidaritet i Sverige än vad det är i Italien.

Humanitarian intervention is a concept that generates several problems in our time. The idea of humanitarian intervention concerns the modern norms of sovereignty and noninterventional principals. It also concerns the conventional norm, which declares that states are not allowed to interfere in other states? internal affairs. The use of military force to implement humanitarian intervention is restricted according to international law.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det är i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Frågeställningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen på kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? Nämns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur långt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgår huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med betydelsen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, språket, utgör grund för att tänka kring och förklara det sammanhang där de verkar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ Textanalys utifrån hermeneutisk tolkningsansats.

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min Textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk Textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

I detta examensarbete har fyra läroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstämmer med ämnesplanen i fysik och läroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrån ett eget utvecklat analysverktyg som utgått ifrån det centrala innehållet i ämnesplanen, men även de kunskaper och förmågor i läroplanen som anses kunna visualiseras i en lärobok. Som ett komplement till analysen av läroböckerna intervjuades även två läroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande ämnesplanen och läroplanen är vid utvecklandet av en lärobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar på att ämnesplanen och det centrala innehållet är starkt styrande över innehållet i läroböckerna. Däremot förbises läroplanens kunskaper och förmågor, som analysen fokuserat på, i större utsträckning då läroboksförfattarna inte anser att dessa lämpar sig för en lärobok..

AbstractFöreliggande arbete diskuterar ghanianska tidningar ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att konstruera en idealmodell för hur dessa tidningar bör se ut i ?den bästa av alla demokratier? beskrivs hur verkligheten bör förhålla sig till ett ideal. Denna modell prövas sedan, genom en kvantitativ textanalytisk metod, på ett empiriskt material som består av artiklar från fem olika ghanianska tidningar. Utifrån dessa artiklar är syftet sedan att undersöka till vilken grad de ghanianska tidningarna lever upp till det utvalda demokratiska idealet.