Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i bruksTextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori.

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en Textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit..

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt.Som metod valdes Textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden.Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna..

Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en Textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält..

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ Textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ Textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Syftet med den undersökning vi genomfört var att se vilka värderingar som förmedlas i populära tv-serier. Dessutom ville vi veta huruvida dessa tv- serier kan användas i undervisningen utifrån de värderingar som tv-serierna förmedlar. Frågeställningarna besvarades med hjälp av tre olika datainsamlingsmetoder. Dessa metoder var enkätundersökningar med högstadieelever, en intervju med två lärare samt Textanalys av de två tv- serierna South Park och Andra Avenyn ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av analysen visar att det går att finna en mängd värderingar som kan ha ett didaktiskt värde.

Denna studie bygger på ett uppdrag av Skellefteå Kraft, innefattande en förstudie som ska skapa underlag för beslut om företagets framtida hållbarhetsredovisning. För att hållbarhetsredovisningen ska bli trovärdig är det viktigt att informationen som kommuniceras är väsentlig, det vill säga fokuserad på de frågor som är mest avgörande för företaget. Studien syftar till att öka förståelsen för vilken information som kan vara väsentlig för företag att redovisa i en hållbarhetsredovisning. Genom en Textanalys, en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper samt utveckling av en analysmodell avses aktörsgruppernas uppfattningar om vad som är väsentlig hållbarhetsinformation kartläggas. Utgångspunkten för den kvalitativa och explorativa fallstudien var ett aktörsorienterat synsätt, vilket genomsyrade arbetet med en intern väsentlighetsanalys.

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en Textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på Textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

I och med de ökade hoten från klimatförändringar har fler städer börjat arbeta med att minska sin påverkan på klimatet. Ett exempel på det är attsträva efter koldioxidneutralitet. Denna studie syftar till att undersöka vad som städer framställer som problem i arbetet med att uppnåkoldioxidneutralitet. Utifrån framing och Bacchis (1999) analysverktyg om problemframställningar samt tidigare forskning om städersklimatarbete, har de tre städerna Linköping, Köpenhamn och Melbourne undersökts. Dokument om städernas arbete med koldioxidneutralitet haranalyserats genom kvalitativ Textanalys.

The aim with this Masters thesis is to examine the professional knowledge of the librarian. The method used is text analysis of a state public investigation, SOU 1969:37, that concerns librarian education. The theoretical starting point is a theory of knowledge thats descended from Aristotle. Three different forms of knowledge are central concepts in the theory: the theoretical, the practical and the ethical. The main issue in this thesis is: In what ways did the investigators look at the librarians knowledge? Was it in a changeable period of time? In that case, what reasons could there be? The conclusion shows that educational political changes were affecting the whole educational sphere at the late 1960:s, and in the beginning of the 1970:s, including library education.

Syftet med denna uppsats är att genom Textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..