The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening.The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library?s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde.

I uppsatsen görs en Textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och Textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar Textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en Textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Den här uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i någragymnasisters attityder till skrivande i skolan jämfört med skrivande påegna bloggar. Undersökningen bygger på en Textanalys av material frånbloggar och essäer skrivna 2011 av fyra flickor som går tredje året pågymnasiet. I materialet ingår även intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid Textanalysen används Melin och Langes (2000) modell förTextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen används föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmän, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera Textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR ? pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR.

Den här studien syftar till att undersöka hur läsning kommer till uttryck i både innehåll och form i styrdokumenten för svenskämnet i läroplanerna Lgy70, Lpf94/Gy2000 och Gy11. De forskningsfrågor som studien besvarar handlar om vilka läsningsdiskurser som konstrueras i läroplanerna och vilka språkhandlingar som används för att undersöka hur läsning av texter kommer till uttryck och hur starkt eller tydligt språkhandlingarna är uttryckta. Genom två delstudier där den ena är inspirerad av ett diskursanalytiskt perspektiv och den andra en funktionell Textanalys besvaras de två forskningsfrågorna.Delstudierna visar att skiftet från detaljstyrd till målstyrd läroplan är tydlig. Diskursanalysen visar att det finns tydliga läsningsdiskurser i läroplanerna Lgy70?Lpf94/Gy2000, men att det i Gy11 saknas läsningsdiskurser.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Denna kvalitativa Textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lärarna skriver i åtgärdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet är att undersöka vad läraren skriver ifråga om vem som är den s k problembäraren i varje ärende och hur åtgärderna utformas efter detta. En skola för alla är ett uttryck som myntades redan år 1980 och innebär att alla elever har rätt till likvärdig utbildning efter individuella behov och förutsättningar. Detta uttryck innebär också att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istället anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar på att det varit för stort fokus på individen i arbetet med åtgärdsprogrammen. Vi valde Textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad läraren skrev. Vi samlade in tio åtgärdsprogram från tre enheter och tolkade uttrycken läraren använde i dokumenten.

Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för området, vilket vi benämner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre finansbolag där revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre är Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar Textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme..