Since events of September 11 and the subsequent conflicts surrounding the event, the war against Terrorism has been constantly present. It has been used several methods and strategies to address these threats, including a method current in use, the targeting method. The method refers to use few but precise attacks to knock out key functions within these organizations, mostly individuals in the higher command and control structures within these organizations. The effectiveness of the method has been put in question when the majority of the terrorist organizations continue their strife, in some cases even increasing its intensity. The purpose of this study is to investigate which role the higher command plays in these organizations ability to wage war.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, Terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Det ena syftet med uppsatsen var att jämföra de två propositionerna om Terrorism från 1973 och 2001 med avseende på de tre frågorna: Vad är Terrorism? Vad orsakar Terrorism? Hur skall Terrorism bekämpas?Det andra syftet var att undersöka riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna genom att studera de motioner som inlämnats med synpunkter på propositionerna.Med utgångspunkt från det första syftet har propositionerna från 1973 och 2001 presenterats. Varje presentation har inletts med historisk bakgrund som har fokuserat på den dåtida situation, som föranlett regeringen att förelägga riksdagen de två propositionerna just åren 1973 och 2001. I 1973 års proposition framgår som en självklarhet att svenskar aldrig kunde vara terrorister. Terroristerna var däremot alltid utlänningar som använde Sverige till att utföra terrorhandlingar i, för att därmed väcka uppmärksamhet på problem i sina egna hemländer.Sedan har samtliga motioner med anledning av propositionen 1973 presenterats. Där har olika synpunkter på nämnda proposition förts fram.

Det har i Colombia sedan 1960-talet pågått en konflikt mellan regeringen och olika väpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svårlöst.Vi har utgått från Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvårat en konfliktlösning.De väpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frångått sin ideologiska målsättning, då de tjänar på att upprätthålla konflikten. Vidare har våldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring där erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekämpning av de väpnade grupperna har förändrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekämpningen av Terrorism.

In this thesis I discuss and analyse the use of violence of Basque radical nationalists after the 11th of September 2001 and the bombing of Madrid the 11th of March 2004. The field study is performed in the Basque country with interviews both on the French and Spanish side of the border with representatives from the Basque Nationalist Liberation Movement (BNLM).After the 11th of September the Spanish government continued its struggle against the countries own terror - ETA. But as the research will show the new political context after the 11/9 made it possible for the state to intensify the labelling of groups from the BNLM as terrorist organisations and thereby putting its members and leaders in prison for Terrorism. My research shows that this social change may lead to a mobilisation of activists inside ETA, which in turn might create a continuity of the group's use of violence. The scenario is though challenged by an other setting in which the political situation after the 11/9 have made use of violence by militant groups like ETA illegitimate and irrational as a consequence of the mental trauma among the people of the western world.

Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter.Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av Terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av Terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Since 2003 Saudi Arabia is under attack from domestic Al Qaida-cells which, by random shootings of westerners and bombings of compounds and official state buildings, is trying to challenge the stability of the royal regime. According to Al Qaida, the Royal family is attacked because of their friendly relations to the US and for not implementing Islam in the Saudi society as profound as they ought to. Political analyst finds it obvious that the Islamic Al Qaida-cells by Terrorism is trying to erode the stability in the kingdom.An important foundation for stability for any government is legitimacy. The aim of this thesis is to examine the royal legitimacy strategy in the state bureaucracy of Saudi Arabia. The question at issue is: how has the royal family constructed the civil, military and religious bureaucracies to maintain and promote stability and legitimacy?The thesis focuses on the on three different units within these three bureaucracies and it surveys the way they are staffed and organized to strengthen and maintain legitimacy for the royal family.

Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter.Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av Terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av Terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmågor i allmänhet ochterroristbekämpning i synnerhet tillvaratas på ett för samhället mest effektivt sätt. Grund för studien har varitjustitierådets Johan Munck´s utredning, SOU 2003:32 Vår beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlägga och analysera myndigheternas beredskap och förmåga att förhindra och bekämpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förändringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen är baserad på det demokratiska dilemmat, att i en rättstat använda väld då hot mot riket sominte härrör från en fientlig sinnad makt uppstår. Undersökningens empiri har byggts på ovan nämndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som på olika nivåer har varit och ärdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, Terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

The purpose of this study is to examine the medial depiction of Muslims in the case of Pastor Terry Jones' intention to burn the Quran. Our study is based on theoretical framework regarding an alleged clash of civilizations, how that leads to global conflicts and controls the world politics. It?s also based on the western way of characterize Muslims as violent, irrational human beings, and how mass media have a tendency to depict Muslims as ?the others?. The questions we aim to seek answers to are: How were Muslims portrayed in CNN's and Al-Jazeera's reporting regarding Terry Jones plan to burn the Quran? Which discourses exist about Muslims in each news channel and what are the main differences between them? The qualitative method used is a critical discourse analysis on empirical data consistently of twelve articles.

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik..

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

The present thesis closer examines what has come to be known as al-Qaida, partly from what al-Qaida is considered to be, partly from the consequences a certain picture of al-Qaida might give rise to. Between 1988-2001 most of this thesis sources refers to al-Qaida as a small, organized core group with some degree of cell structure. From 1991 to present days, many of the sources enlarge the picture of al-Qaida. From now on they start to view al-Qaida as either a network in itself or al-Qaida as a part of a larger islamistic network, not only as an organized core group with presumptive bases in Afghanistan. The most recent of theories regarding al-Qaida looks at al-Qaida as an ideology in itself (al-Qaedaism) or al-Qaida as a part of previously existing ideologies (Islamism, Neofundamentalism and Jihadism-Salafism).Al-Qaida is being seen - by scholars, journalists and Terrorism experts - as an organization with a core group, a network in itself, part of a larger islamistic network and an ideology of its own or as a part of already existing ideologies.

Med klimatförändringar och stigande oljepriser står vi inför en utmaning. Energifrågan måste lösas. Allt fler anser att vi måste satsa mer på kärnkraften istället för att avveckla de svenska kärnkraftverken.Men det finns miljöproblem kopplade till kärnkraften, främst när det gäller uranbrytningen. Frågan om slutförvaret av använt kärnbränsle är inte löst. Med en mer global Terrorism finns också rädslan för att terrorister ska komma över kärnvapen.