Bakgrund: En procent av den svenska befolkningen får någon gång i livet diagnosen schizofreni. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Det kan vara svårt att förstå upplevelsen av att leva med schizofreni. Det finns positiva symtom som rösthallucinationer och vanföreställningar, det finns även negativa symtom som viljelöshet, apati och osocialt beteende. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni.

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från missbruk.

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ?exitprocesser? och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro.

Introduction: Public health is based on the determinants of health. They mutually influence each other. Structural factors and life conditions contribute to health inequality both within and between countries. Health inequality can be seen between different social groups, which can be the cause of differences in living conditions, health behavior and disease vulnerability. One of the consequences of this is segregation which means that certain groups live apart, where this distribution can be connected to economic resources and/or ethnicity.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

Following study is about the anorexic behavior and the pro-ana movement, which is a web-based subculture where the followers of this, stands for anorexia as an identity position and lifestyle, rather than a disease. The purpose of this study was that, from a sociological perspective give possible interpretations of the anorexic behavior, and interpret why some anorexics choose to be a part of and identify oneself with the pro-ana movement. The reason has been to conduce more knowledge and understanding of the topics, but also to contribute with a deeper perspective and sociological approach to the former research that is already available.To conduct the study, qualitative research has been used, and the chosen methodology was document analysis/text analysis. The collected empirical data consisted material from two pro-ana forums, four blogs and six twitter accounts, where all the users of those claimed to be supporters of the pro-ana. The empirical data has been interpreted by Howard S.

Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem. Denna patientgrupp är stor och förekommer inom all hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Litteraturstudie var metoden som användes med hjälp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline.

HIV är ett virus som leder till försvagat immunförsvar hos smittade personer. De smittade behöver gå på kontinuerliga kontroller och medicinjusteringar vilket innebär att en tät kontakt med hälso- och sjukvården skapas. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering och frågeställningen som denna studie utgick ifrån var om sjuksköterskors bemötande mot personer med HIV/AIDS påverkas av stigmatiseringen. Syftet blev således att beskriva om stigmatiseringen av HIV/AIDS-smittade personer påverkar bemötandet från sjuksköterskor gentemot personer med HIV/AIDS i kontakten med vården, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har under de senaste 100 åren utvecklats, däremot har synen på psykisk ohälsa inte följt samma process. Allmänheten ochsjukvården har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohälsa på grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvården är ett problem eftersom det är det största forum dit personer med psykisk ohälsa kan vända sig för hjälp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkätfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.

SAMMANFATTNING Mobbing är ett dolt men välkänt problem på många svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats är; hur informanterna upplever, beskriver och förstår mobbning på arbetsplatsen. Genom att låta ett antal personer som själva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning själva berätta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frågeställningar:Vad berättar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning på arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas på arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har använts.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades på organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare på Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som är eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, våren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som användes för att analysera empirin var produktiv makt, erkännande och stigma. Vår slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs på RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

Following study is about the anorexic behavior and the pro-ana movement, which is a web-based subculture where the followers of this, stands for anorexia as an identity position and lifestyle, rather than a disease. The purpose of this study was that, from a sociological perspective give possible interpretations of the anorexic behavior, and interpret why some anorexics choose to be a part of and identify oneself with the pro-ana movement. The reason has been to conduce more knowledge and understanding of the topics, but also to contribute with a deeper perspective and sociological approach to the former research that is already available.To conduct the study, qualitative research has been used, and the chosen methodology was document analysis/text analysis. The collected empirical data consisted material from two pro-ana forums, four blogs and six twitter accounts, where all the users of those claimed to be supporters of the pro-ana. The empirical data has been interpreted by Howard S.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vår studie använde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning. Arbetet har analyserats utifrån teoretiska perspektiv så som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmärksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och Socialtjänstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv så som icke funktionshindrade i samhället.