Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Omvårdnaden av lidande och döende patienter och att stötta närstående är en av de svåraste uppgifter sjuksköterskan möter i sitt arbete. Det ter sig viktigt att som sjuksköterska inneha vetenskaplig kunskap och kännedom om hur cancerpatienter bör bli bemötta i ett palliativt skede samt hur på bästa möjliga sätt en relation kan byggas upp. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot cancerpatienter i ett palliativt skede och relationen dem emellan, både ur sjuksköterskors- och patienters synsätt. Metod: Efter vetenskaplig granskning av artiklar valdes åtta ut för analys och utgjorde underlag till litteraturstudien. Resultat: Ur sjuksköterskornas perspektiv kunde följande kategorier utläsas: sjuksköterskors förståelse för hela patientens livssituation, behov och värderingar/kommunikation och samarbete/skapa livskvalitet och välbefinnande för patienter/sjuksköterskors attityd till palliativ vård och döende patienter.

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

I takt med den digitala utvecklingen och dess framfart är det relevant att som butik förstå konsumenters interaktion med digitala bildskärmar och hur dessa bildskärmar kan förmedla information, som i slutändan kan locka till sig konsumenter. Det är i och med detta också väsentligt för butikerna och dess medarbetare att få en förståelse kring köpprocessen då vi anser att denna går hand i hand med konsumenters interaktion av skyltning genom digitala bildskärmar. I denna uppsats presenteras det hur konsumenters interaktion med digitala bildskärmar sker och hur konsumenten tar till sig den information som flödar via detta medium. Vidare presenteras köpprocessens alla steg och där en fördjupning i steget informationssökning kopplas till konsumenters interaktion med digitala bildskärmar. Med hjälp av kvalitativa studier där intervjuer varit en central del besvaras den forskningsfråga som presenteras och som i samband med uppsatsens syfte ska ge svar på det centrala i uppsatsen såsom köpprocessen, informationssökning och digitala bildskärmar i butik.Hur går konsumenters köpprocess till och hur påverkas konsumenten i ett informationssökande skede vid interaktion med bildskärmar i butik?Uppsatsen fann en tydlig koppling till en konsuments interaktion till digitala bildskärmar i butik och där en konsuments köpprocess hade stor betydelse för interaktionen.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.

Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell.

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta.Kv. Solägget genomförs på generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt..

Bakgrund: Cirka 5000 fall av plötsligt hjärtstopp inträffar varje år på svenska sjukhus. Hjärt- lungräddning (HLR) kan då vara en livräddande behandling. Dock är HLR inte alltid aktuellt, till exempel för terminalt sjuka patienter. Att dra den gränsen för när botande vård ska övergå i palliativ vård kan vara ett svårt beslut att fatta. All personal ska omedelbart påbörja HLR på personer som vistas på sjukhus och som drabbats av plötsligt hjärtstopp, såvida det inte finns ett dokumenterat beslut om att HLR inte ska utföras.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad.

Bakgrund och problem: Förändring är något oundvikligt och därför är innovation en förutsättning för företagens fortlevnad. Framtagandet av innovationer karaktäriseras av osäkerhet, och det saknas tydliga riktlinjer angående vilka aspekter som är av intresse vid utformandet av ekonomistyrningen då osäkerhet råder.Syfte: Att beskriva hur styrningen utformas och används i innovationsprocessens tidiga skede samt hur och varför utformandet av styrningen förändras till ett senare skede.Metod: En kvalitativ metod med ett induktivt perspektiv, där primärdata är insamlad från semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter. Osäkerheten mäts inte på grund av splittrad mätmetodik, och antas istället minska till varje senare skede av innovationsprocessen. Sekundärdata utgörs av tidigare forskning som använts för att analysera empirin.Slutsats: Styrningens utformning förändras från ett övergripande fokus på de indirekta styrsätten i inledningsskedet till de direkta styrsätten senare i innovationsprocessen. När osäkerheten minskar ökar storleken på investeringarna i utvecklingsprojekten, vilket leder till en förändrad styrning.