När en människa blir sjuk förändras inställningen till mat och dryck och av naturliga orsaker blir den döende patienten allt tröttare och dricker mindre. Vårdpersonalen kan ställas inför svåra etiska beslut gällande hydration. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår det att minska patientens lidande och främja välbefinnandet. Syftet var att belysa vätsketillförsel för patienten i det terminala skedet. Metoden som användes var en litteraturstudie.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid.Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen.Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala.Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid.

Att få en livshotande sjukdom kan vara en stor kris och är ett lidande. Tidigare forskning är till stor del fokuserad på patienters upplevelser i ett Terminalt skede och visar vikten av en öppen kommunikation, att leva ett aktivt normalt liv och att människors uppfattning om döden är olika. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med en livshotande sjukdom i det vardagliga livet vilket har studerats med hjälp av självbiografier. Studien har en kvalitativ ansats, baserad på sex självbiografier. Resultatet beskrivs i form av fem teman, som illustreras och förtydligas med citat.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse kring när deras barn befinner sig i det terminala skedet av svår sjukdom eller trauma, och av den palliativa vård de erhåller. Ett ytterligare syfte var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån datainsamlingsmetod. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl med sökorden child, parent, experience, palliative care och death. Tretton artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Det framkom att föräldrar upplevde att vägen mot att förlora ett barn var en kaosartad och känsloladdad tid.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

I takt med att andelen äldre i befolkningen blir allt fler, ökar även antalet personer med demens. För att omvårdnaden för dessa personer skall kunna utvecklas krävs en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur det är att leva med denna sjukdom. Syftet med den här studien var att beskriva hur det är att leva med demens i ett tidigt skede. Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts upp med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO, och därefter kvalitetsgranskats enligt mallar. Analys av artiklarna resulterade i ett övergripande tema; Att förändras, samt fem underkategorier; Förlust, Rädsla, Utanförskap, Behov av stöd och gemenskap och Bemästrande.

Att befinna sig i ett Terminalt skede i livet kan innebära en känsla av oro och ångest inför sjukdomen och döden. Möjligheten att då få tillbringa sin sista tid i hemmiljö med nära och kära kring sig genererar för många en trygghet. Syftet med denna uppsats är att belysa vuxna människors erfarenheter av att i livets slutskede vårdas av anhöriga i hemmiljö. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie där aktuell forskning inom området sammanställts. Databaser som använts för sökningen var PsycINFO, Medline, Cinahl, Elin@kalmar och SweMed+.

Bakgrund År 2010 avled 90 000 personer i Sverige. Cirka 80 procent bedöms ha varit i behov av palliativ vård. En allmän palliativ vård, dvs vård som kan ges av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård, ska kunna bedrivas på alla vårdenheter oavsett om patienten befinner sig på en akutvårdsavdelning eller på ett kommunalt boende. På en allmän vårdavdelning är för det mesta vården fokuserad på att bota och att ta beslut om att vården övergår till att vara palliativ är ofta komplext.Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter som befinner sig i ett palliativt skede på en allmän vårdavdelning.Metod En systematisk litteraturstudie med 13 artiklar, varav tre med kvantitativ ansats och tio med kvalitativ ansats genomfördes. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Fyra kategorier identifierades.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.