Studiens huvudsyfte har varit att undersöka och beskriva hur yrkesverksamma inom den psykiatriska öppenvården förhåller sig till anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1§, samt vilken innebörd den har för dem inom ramen för deras verksamhet. Därtill har ambitionen även varit att diskutera och problematisera anmälningsplikten och begreppet anmälan för att fånga fler sidor av anmälningsskyldigheten. Studien har en kvalitativ grund med en frågeställning som har besvarats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av intervjupersoner med erfarenhet från öppenvårdspsykiatri med yrken som sjuksköterska, psykolog och kurator representerade för att på så sätt förvärva ett bredare perspektiv.

Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en översikt och beskrivning av arbetsterapeutiska interventioner för personer med Anorexia Nervosa. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna CINHAL, Proquest, AMED, PsycINFO och PubMed samt en manuell sökning av referenslistor från artiklar och sökning i tidsskrifter. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet grundas i tio artiklar varav sju teoretiska, två kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier; Hur aktivitetsproblem och aktivitetsbehov identifieras, Betydelsen av att delta i kreativa och meningsfulla aktiviteter för återhämtning, Att skapa struktur i dagliga aktiviteter samt Terapeutiska strategier. Första kategorin handlar om att identifiera aktivitetsproblem och aktivitetsbehov.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen..

Anledningen till att vi skrev denna rapport var att vi ville fördjupas oss i ämnet samt att vi tycker att det är ett samhällsproblem. Generellt sett har antalet jägare i dagens samhälle ökat och därmed också jakttrycket, till följd av detta ökar även antalet brottstillfällen. Vi ville undersöka möjligheterna att uppdaga och förebygga jakt- fiskebrott i Västerbottens inland, samt undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete mellan olika parter. Vi har därmed kommit fram till att de polisiära problemen går att lösa med mer utbildning om jakt fiskebrott till utredarna och ett mer utvidgat samarbete mellan de parter som berörs. För att få så mycket information som möjligt om dagens syn på jakten och fisket i Västerbottens inland, har vi intervjuat berörda personer inom Länsstyrelsen, Jakt- fiskebevakare och poliser som idag jobbar med jakt- fiskebrotts utredningar och även funnit några statliga utredningar inom detta ämne.

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstår när polis och kriminalvård skall samverka vid ett allvarligare upplopp på en av Sveriges kriminalvårdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundläggande ramverket för hur de två myndigheterna ska gå tillväga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvården benämner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en särskild händelse. Det som styr hur kriminalvården skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en särskild händelse regleras i FAP 201-1.

Gamla kvarter och dess historia är något som bör tas omhand. Men städerna växer och kräver större plats och effektivare användning av mark.Rapporten beskriver olika sätt att tillämpa hållbar utveckling för ett stadsområde med kulturintressen, detta med bevarande och stärkande av dess kulturhistoriska värden samtidigt som en utveckling sker.Området som har valts som exempel är kvarteret Almen i Karlstad. Kvarteret är relevant i sammanhanget då det pågår utredningar runt kvarterets utveckling. Kvarteret Almen har även flera kulturbyggnader. Arbetet har genomförts tillsammans med Sweco Architects i Karlstad och Karlstad kommun.Projektet har som mål att utveckla området i de sociala och ekologiska aspekterna av hållbarhet, samtidigt som kulturintressena tas om hand.

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poäng.

De flesta individer, myndigheter och samhällsinstitutioner erkänner idag att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Det finns emellertid inte någon gemensam syn på orsakerna till våldet, och som en följd av detta inte heller kring vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. En uppdelning av förklaringsmodeller kan göras i dels avvikelseperspektiv som fokuserar på faktorer genom vilka våldsmännen avviker från icke våldsamma män, dels könsmaktsperspektiv som fokuserar på den strukturella obalansen i makt mellan män och kvinnor.I det svenska samhället har vi gått från en situation där avvikelseperspektiven ensamma har dominerat till ett läge där könsmaktsperspektivet vinner ökat inflytande. Regeringen har tillsatt utredningar som fokuserar på det sistnämnda perspektivet i utredandet av mäns våld mot kvinnor. Emellertid har utvecklingen inte inneburit att alla myndigheter och samhällsinstanser tagit till sig detta i samma utsträckning.

AbstraktPå senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

AbstraktPå senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

I mitten av 80-talet gjordes upptäckter för att kunna använda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu är given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten är att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan på personliga integriteten. Rapporten bygger på litteraturstudier och på webbaserad information. Resultatet av denna rapport är att de olika DNA-registren är ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.