Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva innehållet i Bokföringsnämndens förslag till nytt allmänt råd K2 samt analysera hur detta kan påverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rättvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: Bokföringsnämndens remiss till allmänt råd om årsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebär att många företag skulle tappa betydande belopp i sina balansräkningars tillgångssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fått ett mycket starkt genomslag i förslaget. Särskilt vad gäller väsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslängd och 10-årsregeln för avsättningar kan påverka företagens möjligheter att ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning. Lämpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultaträkningen är tveksamt..

Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur en byråkratisk organisation arbetar för att på en och samma gång vara såväl regelstyrd som deltagaranpassad samt hur detta påverkar individerna som deltar i verksamheten.För att uppnå syftet har det utgåtts från följande frågeställningar:  Hur upplever deltagarna samarbetet med konsulten?Hur ser Arbetslivsresurs metod för arbetet med deltagare i omställningsuppdrag ut?På vilket sätt individanpassar konsulten mötet med deltagarna? För att uppnå syftet har kvalitativ metod tillämpats. En intervju har genomförts med en konsult på Arbetslivsresurs som bland annat arbetar med omställningsuppdrag samt har intervjuer utförts med åtta deltagare som medverkat i omställningsuppdrag i anslutning till Arbetslivsresurs. Resultatet visade att konsulten i samtalet med deltagarna använder en arbetsmetod som utgår från individen. Vidare visade resultatet att samarbetet medfört positiva upplevelser för deltagarna samt upplevde deltagarna ett individanpassat bemötande i stor utsträckning. .

SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBiträdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad Bokföringsnämnden bör tänka på i framtiden när de upprättar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att granska remissvar och argument från tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson använts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har främst varit negativa då det har varit stora problem med både struktur och användarvänligheten. Mycket kritik har även riktats mot att regelverket avviker från IFRS for SMEs och svensk lag.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön påverkar hälsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvämlighetsurval där den kommunala verksamheten valde arbetsplats där intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden täckte områden som självupplevd hälsa, hälsofrämjande faktorersamt kontroll och inflytande på arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdär förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hälsofrämjande på arbetsplatsen vardet sociala samspelet. Jobbtillfredsställelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas känsla av att det var roligt på jobbet och var även kopplat till densjälvupplevda hälsan.

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret.Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva de individuella och organisatoriskaomständigheter som skapade förutsättningar för genomförandet av hälsoprojektet. Vi hardärmed sökt svar på vilka möjligheter informanterna upplevde fanns för att tillämpa sig av denya kunskaper som förvärvats under projektet. Studien genomfördes inom Norrköpingskommun och populationen utgjordes av sex enhetschefer. För att nå den förståelse och detdjup vi eftersökt valde vi att använda oss av kvalitativ metod. Datainsamling genomfördes iform av semi- strukturerade intervjuer, dessa analyserades sedan och ställdes mot de teoriersom vi utifrån litteratur och tidigare forskning valt ut som mest lämpade för denna studie.Resultatet visar på att informanterna var motiverade till att genomföra hälsoprojektet men attden rådande situationen ledde till att utfallet av projektet inte blev som förväntat.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Syftet med denna uppsats var att få en uppfattning om hur idrottslärare för årskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnå undervisningens mål, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag också skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju användes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse är viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmänskliga aspekter emellan idrottslärare och elever som sker utanför ämnet Idrott och Hälsa som betydelsefulla..

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

BAKGRUND:Kunskapsöversikt från bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhåller sig till detta på olika sätt utifrån respektive kön. Studier på detta område har tidigaregenomförts mer i skolan än i förskolan och därmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vår undersökning påförskolans arena. Då Odelfors kunskapsöversikt delvis stämmer in med våra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor på fältet, har det byggt upp ett behov hos oss av att få undersöka om det i dagensförskola är skillnad på pedagogernas uppmärksamhet gentemot könen. Vi ställer oss då frågan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmärksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger riktar sin uppmärksamhet gentemot flickor och pojkar undermåltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med inspiration av delar från den etnografiskaforskningsansatsen.

Telefonrådgivning är en vanlig vårdform. I en alltmer medicinskt och tekniskt utvecklad ögonsjukvård efterfrågas ögonsjuksköterskornas omvårdnadskompetens av både patienter, anhöriga och kollegor inom andra delar av sjukvården. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att använda sin specifika omvårdnadskunskap vid telefonrådgivning inom ögonsjukvård. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Bakgrund: Det finns effektiv behandling som ökar chanserna för att överleva en hjärtinfarkt. Då den medicinska behandlingen inte är tillräcklig kan bypasskirurgi utföras. Syftet med ingreppet är att återställa det normala blodflödet i hjärtats kranskärl. Ibland sker operationen akut, i andra fall får personen vänta. Den vårdande sjuksköterskan måste ha kunskap om hur patienten upplever sin vardag för att förstå vad personen genomgår.