Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats.

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

Att bli frihetsberövad är något många har åsikter om men som få har erfarenhet av. Syftet med denna studie är att undersöka hur intagna påverkas av att vara frihetsberövade under en längre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har påverkat dem själva, deras relationer med anhöriga, hur de tänker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhället och media framställer människor som blivit dömda till fängelse. I studien har en kvalitativ metod använts med en narrativ utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berättelser analyseras med hjälp av utvalda teorier och tidigare forskning.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras.

I detta arbete har en studie gjorts för att undersöka en metod i MSC.Marc för att reducera analystiden vid svetssimulering. Arbetet är utfört åt Volvo Aero. På Volvo Aero utförs svetssimuleringar vilka är väldigt tidskrävande. Dessa görs för att kunna förutsäga formförändringar och spänningar i modellerna. Eftersom svetssimuleringarna kan vara väldigt tids och minneskrävande finns det mycket att vinna om man kan förkorta beräkningstiden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur banker använder BSc. Tanken är att denna beskrivning ska visa om banker använder BSc på sättet som allmänna teorierna beskriver det eller om de har ett eget sätt att använda BSc på. Detta för att antingen stärka eller finna skillnader till allmänna teorier i verkligheten.Avgränsningar: Vi har valt att studera finansiella tjänsteföretag, mer specifikt tre av de ledande bankerna i Halmstad.Metod: Studien har utförts med en kvalitativ forsknings-metod med influenser av abduktiv forskningsansats. Grundad teori ligger till grund för empirin och analysen.Slutsats: Bankerna kan till viss del använda BSc för samordning, mätningar och jämförelser. Vi anser att ett BSc inte har tillräckligt tydliga riktlinjer till hur något ska utföras och därmed inte kan användas i verkligheten på det sätt som är tänkt.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Tillsynsrond är en stor del av arbetsgången, för driftpersonal, i maskinrummet på ett fartyg. Det tillhör det förebyggande underhåll som tillämpas ombord. Idag använd till största utbredningen en metod som innefattar en färdig rondlista som skrivs ut på papper för att sedan kunna användas av driftpersonal vid rondering. Utifrån detta undersöka en ny metod för rondering till sjöss. Syftet med arbetet var att undersöka hur en digital rond uppfattas av maskinbesättningen.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskdokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten..

I uppsatsen undersöks vilka svårigheter en före detta kriminell möter längs vägen vid återanpassning till samhället. Går det att tvätta bort en stämpel som avvikare och hur påverkar stigmatiseringen deras liv. Vi vill alltså lyfta fram hur före detta kriminella upplever vägen tillbaka in i samhället och möjligheterna till ett normalt liv. Uppsatsen studeras med hjälp av en kvalitativ metod för att på bästa sätt få en förståelse för en före detta kriminells egna tankar och upplevelser kring processen att bygga upp ett nytt liv. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med två livsberättelser, en nyckelinformant och kompletteras vidare med ett case.

Syfte: Vårt syfte är att beskriva vad som karaktäriserar organisationskulturen inom svenska tingsrätter. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en förståelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av två tingsrätter, Lunds- och Nacka tingsrätt. Den datainsamlingsmetod vi använt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrån vår studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktäriserar organisationskulturen i svenska tingsrätter.

Abstrakt: Stress i arbetslivet för sjuksköterskorna har blivit allt vanligare. Sjuksköterskors arbetsmiljö med sjukare patienter, mindre bemanning, minskad kontroll, stöd och återhämtning kan orsaka stress hos sjuksköterskan. Stress definieras som en obalans mellan de krav som ställs på individen och dess förmåga att hantera dem. En hanteringsstrategi är coping vilket innebär hur en individ bemästrar påfrestande situationer. Syfte: Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskor vid en akutvårdsavdelning upplever och hanterar stressiga situationer. Metod: En kvalitativ ansats valdes i form av intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre domäner; orsaker till stress, hantering av stress och konsekvenser av stress. Studiens resultat visade att den främsta orsaken till upplevd stress för sjuksköterskorna var när de inte hade kontroll på situationen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de får från sin arbetsplats. Två teorier tillämpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lärare använder sig utav IKT för elevernas lärande, bland annat användes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lärare generellt får kompetensutveckling inom IKT men att den ges på olika sätt och ibland utanför arbetstiden.