Sök:

Sökresultat:

3775 Uppsatser om Teorin som vi utgćr frćn - Sida 5 av 252

Finansiering av strategiska investeringar : - en fallstudie av Home Properties

Ett företags kapitalstruktur och i förlĂ€ngningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgĂ€rdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsĂ€garbolag noterat pĂ„Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jĂ€mföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sĂ€r- ochsamfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingĂ„r ocksĂ„ att geförslag pĂ„ vidare forskning.Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar vĂ€ljer Home Properties emellertid inteckningslĂ„n först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskĂ€llor bĂ€ttre av static trade-offmodellen och Åkerbloms hypotes om sĂ€r- och samfinansiering.

Kommunal Ă„rsredovisning - ett funktionellt verktyg?

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Equity Premium Puzzle : teori och empiri

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera det sÄ kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanstÀller en del av litteraturdiskussionen som finns pÄ omrÄdet samt empiriskttestar C-CAPM pÄ svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebÀr attöveravkastningen pÄ aktier Àr sÄ stor att det inte stÀmmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs riskpremie pÄ kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att Àndra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle Àven uppkommer pÄ svensk data..

VÀrdering av fastigheter i offentliga och privata företag: en fallstudie i fastighetsbranschen

Denna uppsats behandlar vÀrdering av fastigheter och de faktorer som pÄverkar ekonomer vid vÀrderingen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar ekonomers vÀrdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda pÄ om vÀrderingen skiljer sig Ät mellan dem. Detta har vi undersökt med hjÀlp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen Àr en fallstudie som bestÄr av fyra intervjuer med ekonomer pÄ ett offentligt och tvÄ privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till Àr att de olika faktorerna har olika stark pÄverkan pÄ vÀrderingen i offentliga och privata företag..

Psykologiska behov för större arbetsmotivation : - samt predicerande av motivationsstil

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

Social B2B media - En kvalitativ studie om hur Strateg kan stÀrka sitt varumÀrke genom sociala medier

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

Kongsberg med ?Leanglasögon?

Att arbeta med Lean innebÀr ett lÄngsiktigt tÀnkande i en kultur som prÀglas av respekt för mÀnniskan och för att stÀndigt minska mÀngden slöseri, Muda, med hjÀlp av stÀndiga förbÀttringar, Kaizen. Detta kan sÀgas vara en sammanfattning av Leanfilosofin. Med insikten om att Leanfilosofin Àr grundlÀggande för en lyckad implementering av Lean, sattes syftet med detta arbete: Att fÄ in Lean i blodet hos personalen vid Kongsberg Automotive. En strategi utformades kring lÀrande för att nÄ en gemensam förstÄelse, en plattform, som ska finnas till grund för ett lÄngsiktigt arbete med Lean. Strategin Àr uppbyggd efter teorin om Lean och den process man genomgÄr i ett lÀrande.

Beskrivning av teorin om gerotranscendens och betydelsen i omvÄrdnad: en litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva teorin om gerotranscendens och betydelsen inom omvÄrdnad. För att besvara syftet formulerades följande tre frÄgestÀllningar: hur beskrivs gerotranscendens i litteraturen: vilken inverkan har kunskap om gerotranscendensteorin pÄ vÄrdpersonal och hur kan teorin om gerotranscendens tillÀmpas i omvÄrdnadsarbetet för att stödja den gamla mÀnniskan. Resultatet baserades pÄ nio studier med kvalitativ och kvantitativ metod dÀr följande huvudkomponenter inom gerotranscendens identifierades: kosmisk transcendens: ökat behov av enskildhet, ökad kÀnsla av samhörighet med tidigare generationer: svÀvande tidsuppfattning med behov av att reflektera över sitt liv: ökat vÀrde av smÄ glÀdjeÀmnen: förÀndrade sociala behov och ökad acceptans för sig sjÀlv och andra. Resultatet belyste vikten av att vÄrdpersonal betraktar tecken pÄ gerotranscendens som ett normalt Äldrande och som en process dÀr Àldre fortfarande utvecklades. Detta gjorde det möjligt för vÄrdpersonal att betrakta sitt eget och vÄrdtagarnas Äldrande pÄ ett mer positivt sÀtt.

Bankers förÀndring av kreditbedömningen : Konsekvenser vid revisionspliktens avskaffande

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Informella investerares beslutskriterier

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.

Att arbeta med de multipla intelligensrna i praktiken

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns vÀg att inhÀmta kunskap pÄ olika sÀtt och hur undervisningen i skolan kan pÄverka detta. Syftet med undersökningen Àr att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrÄn Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika mÄnga lÀrare i skolan söker jag svaret pÄ frÄgorna som undersökningen utgÄr ifrÄn. Hur kan en lektion planerad utifrÄn de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lÀrarna pÄ undervisningen? Vid observationstillfÀllena framgÄr framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgÄr ifrÄn de ursprungliga sju intelligenserna.

Mobila lösningar och XML

AnvÀndandet av mobila informationsklienter har under de senaste Ären ökat i lavinartad takt. Enligt Computer Sweden sÄldes 550 000 WAP-terminaler i Sverige under Är 2000 [HMWAP]. Det Àr en ökning med 44% jÀmfört med Äret innan och man berÀknar att de följande Ären kommer att ha en minst lika gynnsam utveckling. Att kunna ha tillgÄng till aktuell information var man Àn befinner sig har blivit en förutsÀttning för mÄnga. Bara för att en person Àr pÄ resande fot ska det inte innebÀra att denne mÄste lÀmna arbetet bakom sig.

"Nu glad lakiin bara ett ögon" : En studie av hur f.d. illitterata L2-inlÀrare uttrycker sig och kommunicerar tolkat utifrÄn teorin om basvarietet

Detta arbete undersöker det muntliga interimsprÄket hos tvÄ f.d. illitterata L2-inlÀrare av svenska. Informanternas sprÄksystem analyseras utifrÄn Klein och Perdues teori om basvarietet som slÄr fast att kortutbildade inlÀrare som tillÀgnar sig ett L2 informellt utvecklar ett sprÄksystem som prÀglas av förenklade strukturer och ett begrÀnsat ordförrÄd, men som fungerar vÀl i kommunikativa syften. Arbetet syftar till att pröva om teorin Àr tillÀmpbar Àven pÄ f.d. illitterata inlÀrare som deltagit i formell undervisning och uppnÄtt kursmÄlen för SFI 1A.

AvdragsrÀtten för sponsring vid PR- och marknadsföringsutgifter

Hedersrelaterade brott Àr komplexa och skapar svÄrigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utstrÀckning Àr flickor och kvinnor, men att kvinnor Àven begÄr hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primÀra förövare. Teorin om sociala band kan anvÀndas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor frÄn familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrÄn de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Kompetensaspektens roll i kampen om att bli högpresterande

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken. SvÄrigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och frÄn idrottsvÀrlden. Företagsledares syn pÄ kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnÄ en högpresterande nivÄ, med ett fokus pÄ kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn pÄ högpresterande företag var mer rationalistisk Àn vad dagens litteratur Àr.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->