Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noterade fastighetsbolag går tillväga vid värdering av förvaltningsfastigheter.Metod:Studien har en kvalitativ ansats. Sekundärdata i form av årsredovisningar är den huvudsakliga källan till empirin. Primärdata i form av enkäter samt en intervju har använts för att komplettera studien.Teoretisk referensram: Denna studie har sin utgångspunkt i den institutionella teorin, där begreppet isomorfism är av största vikt. Även IASB:s föreställningsram samt standarden IAS 40 är betydelsefulla för denna studie.Empiri: Utifrån de åtta fastighetsbolagens årsredovisningar år 2011 har empirin angående deras värderingsmetoder fastställts. Tabeller har även utformats för en jämförande studie över åren 2005, 2008 och 2011.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever..

Fallstudiens syfte är att skapa förståelse över hur ett internt produktionsflöde på ett tillverkande företag kan uppnå en hög produktionflödeseffektivitet. Målsättningen är att skapa en kartläggning av ett nuvarande flödestillstånd på fallföretaget. Utifrån detta ska empirin och den noggrant utvalda teorin generera i en analys som ska sammanställa de faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra flödet i dagsläget. Med hjälp av TPS-huset och faktorer som grund ska det klargöras om företaget gynnas av att tillverka internt eller överlåta delar av sin produktion externt. .

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

Fallstudiens syfte är att skapa en förståelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbättra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbättringsåtgärder. Målsättningen är att skapa en modell som kan hjälpa SMF att förbättra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulägesanalys som ska sammanställa faktorer som är väsentliga att studera för att förbättra produktionen.Nyckelord:Produktionsflöde, Kartläggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva.

Konsumtionen av skor och kläder har ökat med 50 % mellan åren 2000 och 2010. Detta gör att skobranschen är ytterst intressant att kolla närmare på i synnerhet då landets skokedjor fått nedslag på servicen enligt en undersökning som DN genomfört. Problemet som uppsatsen bygger på är: hur påverkar säljare kundnöjdheten i skobutiker? Vad vill olika kundtyper ha för sorts säljare? För att få större förståelse för detta problem tar uppsatsen upp relevanta teorier om försäljningsteknik, anpassningsbar försäljning och olika kundtyper. I dessa teorier beskrivs hur viktigt det är att säljaren anpassar försäljningen efter kundens behov samt att det finns många olika kundtyper och hur man ska anpassa sig efter deras specifika behov.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syftet med vår uppsats är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera hur fallföretaget använder sin efterföljarstrategi och hur den påverkas av marknadskunskap. Frågeställningen som vi vill besvara är "Hur påverkas företaget Teleoptis användning av efterföljarstrategi av marknadskunskap vid etablering i Dubai?". Undersökningen bygger på intervjuer med personer från företaget. Teorin sammanfattas i en konkluderande modell.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av enkäter och de kriterier som finns i teorin undersöka hur långt de medverkande företagen har kommit i deras framgång gällande Customer Relationship Management. Metod: Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har tillfrågat 30 företag i Ronneby. Vi har sedan analyserat detta utifrån diagram som vi har fått fram i Excel. Slutsatser: De flesta företagen i Ronneby är bara i början av CRM och de kan med enkla medel komma mycket längre..

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll.Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Syfte Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.