Den hÀr studien anvÀnder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) Àr för de anstÀllda pÄ en mindre svensk bank. Mer specifikt sÄ undersöks hur pÄtagliga sÄ kallade Free rider-problem Àr och vilka bakomliggande orsaker som pÄverkar vikten av sÄdana problem. Detta bygger pÄ en rent kvalitativ undersökning baserat pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte Àr sÄ vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror frÀmst pÄ att monetÀra belöningar inte Àr den primÀra motivatorn pÄ banken. Resultaten visar ocksÄ att RSet inte motiverar pÄ det sÀtt som det Àr tÀnkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ifall vinstmanipulering förekommer bland företagen pÄ Nasdaq OMX Nordic samt att analysera ifall att VD-byte Àr kopplat till detta fenomen. Metod: Studien har anvÀnt sig av Den Modifierade Jonesmodellen som Àr en periodiseringsbaserad modell för vinstmanipulering. Undersökningen Àr en kvantitativ studie och har utgÄtt frÄn Ärsredovisningar mellan Ären 2007-2011 frÄn börsnoterade bolag pÄ Stockholms Mid Cap lista, totalt 295 observationer. Fyra hypoteser blir statistiskt testade. Teori: Denna del tar upp flera teorier som Àr kopplade till uppsatsens undersökning, bland annat genom Agentteorin och Designad redovisning.

Titel: ErsĂ€ttningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos nĂ€ringslivet efter ett antal uppmĂ€rksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden Ă€r att den ska vara sjĂ€lvreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrĂ€tta ett ersĂ€ttningsutskott i styrelsen som ska hantera ersĂ€ttningen till ledningen. Kritik har dock vĂ€ckts gĂ€llande sjĂ€lvreglering dĂ„ det framförallt gynnar bolagets anseende snarare Ă€n samhĂ€llet.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersĂ€ttningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig pÄinternationella marknader. Det största hindret för smÄ- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess Àr avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. PÄ grund av detta Àr anvÀndandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som Àr mindrekostsam i jÀmförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hÀnsyn till detta ÀranvÀndandet av en agent ett vanligt tillvÀgagÄngssÀtt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mÄl pÄ grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent Àr anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Under de senaste Ären har frÄgor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i mÄnga lÀnder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fÄtal studier undersökt bolagskodernas tillÀmpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillÀmpas och hur den institutionella miljön inverkar pÄ kodernas tillÀmpning har tvÄ lÀnder valts, Sverige och Tjeckien.

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av AffÀrsplattformenkartlÀgga företag som genomgÄtt VentureLabsinkubatorprocess. Studien grundas pÄ insamling av primÀrdata genomkvantitativa enkÀtundersökningar. Den teori som anvÀnds i uppsatsen Àr framtagen avMagnus Klofsten. Hans modell AffÀrsplattformen rörfaktorer som anses vara viktiga att arbeta med nystartadeföretag för att de ska lyckas vÀxa och bliframgÄngsrika. Det empiriska materialet Àr insamlat frÄn 24 företagsom tidigare varit inkubatorföretag hos VentureLab.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka aktiemarknadens reaktion vid tillkÀnnagivandet av optionsprogram till företagsledningen i företag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om aktiemarknadens reaktion skiljer sig Ät mellan olika tidsperioder, branscher, företag noterade pÄ A- respektive Olistan samt mellan optionsprogram dÀr olika typer av optioner anvÀnds. I undersökningen anvÀnds en eventstudie, dÀr förvÀntad avkastning berÀknas med hjÀlp av marknadsmodellen. Undersökningens event definieras som den första pressreleasen angÄende införandet av ett optionsprogram. En hypotes stÀlls upp och testas med ett signifikanstest för att undersöka om resultatet Àr statistiskt signifikant.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras pÄ Àr Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. LÀnsstyrelsen och den kommunala miljö- och hÀlsoskyddsnÀmnden, med hjÀlp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt stÀllde krav pÄ mÄnga företag att ta miljöfrÄgorna pÄ allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstÄnd enligt miljöbalken har i flera Är varit skyldiga att lÀmna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

UtgĂ„ngspunkten för denna uppsats Ă€r att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmĂ€ngden ökat frĂ„n bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag stĂ€ller sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjĂ€lp av agentteorin analysera svar frĂ„n företag som tillĂ€mpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhĂ„ller en större mĂ€ngd information Ă€n tidigare. Informationen Ă€r dock av skiftande kvalitet och det Ă€r dĂ€rför inte sĂ€kert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement dĂ„ den tillför sĂ„ mycket information att den externa revisorns granskning underlĂ€ttas.- Åsikterna gĂ„r isĂ€r om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dĂ„ligt..

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Syfte: Studien har tvÄ huvudsakliga syften. Det första Àr att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra Àr att analysera proxy voting utifrÄn den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och Àgande.Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkÀtundersökning med företag pÄ large cap-listan.Slutsatser: Svensk bolagsstyrning Àr i förÀndring, Àgare som visar upp ett nytt beteende. Det stÀlls krav pÄ bÀttre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod..

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.