Syftet med denna uppsats Àr att tolka och förstÄ hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser pÄ sin chefsroll. Uppsatsen tar reda pÄ hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet pÄverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer stÄr inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen bestÄr dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen anvÀnder en kvalitativ forskningsmetod dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstÄ deras syn pÄ den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Outsourcing har utvecklats till en utbredd strategi bland mÄnga stora företag, vi har undersökt hur smÄ företag förhÄller sig till denna strategi och vilka motiv och risker som ligger till grund för besluten om outsourcing. För att besvara dessa frÄgstÀllningar har vi gjort telefonintervjuer med 13 företag i Norrbotten och VÀsterbotten. Resultatet av undersökningen visade att de frÀmsta motiven var kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och fokusering pÄ kÀrnverksamhet. De största riskerna ansÄgs vara ökade kostnader, kontrollförlust och kompetensförlust. Respondenterna verifierar mÄnga av de i teorin beskrivna motiven och riskerna, samtidigt som nya bakomliggande orsaker framkom..

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Det hÀr Àr en teoretisk uppsats inom Àmnet retorik med syftet att med hjÀlp av en modern omtolkning av statuslÀran söka en vidare förstÄelse för hur motargumentation bör förstÄs. Teorin tar sin utgÄngspunkt i idén om att kombinera statuslÀran med enthymemet. Uppsatsen diskuterar Àven hur en ny tolkning av statuslÀran kan komma till anvÀndning i en argumentationsanalys. FrÄgor som uppsatsen berör Àr: hur bör vi teoretiskt förstÄ motargumentation som företeelse? Vilka olika sorters motargument finns det? Och vad fÄr det för inverkan pÄ vÄrt sÀtt att göra argumentationsanalys? .

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som Àr de tvÄ största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesÀtt i sin rapportering frÄn det jordbÀvningsdrabbade Haiti. JordbÀvningen Àgde rum den 12 januari 2010, och vÄr undersökningsperiod strÀcker sig frÄn den 13 januari till den 26 januari 2010.  Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys och totalt lÀst 190 artiklar, varav 38 av dem Àr citerade i undersökningen. Som utgÄngspunkt för vÄr undersökning har vi huvudsakligen anvÀnt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man?s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002).

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och pÄverkade Àven företags CSR-kommunikationer vÀrlden över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgÄngar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, pÄ sÄ sÀtt att Ätagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation anvÀndes som ett sÀtt att dra ekonomiska fördelar. Det kan dÀrmed poneras att finanskrisen har pÄverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte pÄverkade företags CSR-kommunikationer.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har pÄverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera pÄ indikatorer för CSR och stÀlla frÄgor till företagsansvariga.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ undersökningsmetod, dÀrvid data samlades in genom datoriserad innehÄllsanalys och webbenkÀter.

TillstÄndsbaserat underhÄll Àr en gren under kategorin förebyggande underhÄll. Denna typ avunderhÄll gÄr ut pÄ att undersöka och analysera tillstÄndsvariabler i ett system för att kunnabestÀmma systemtillstÄndet. Beroende pÄ systemtillstÄnd kan sedan förebyggande elleravhjÀlpandeunderhÄll planeras. Idag finns det ca 300 frÄnskiljande brytare installerade i detsvenska stamnÀtet. Svenska kraftnÀt planerar att införa tillstÄndsövervakning i form avtillstÄndskontroller pÄ dessa brytare.

Syftet med uppsatsen har varit att fÄ ökad kunskap om nyexaminerade lÀrares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se pÄ kopplingen mellan lÀrarutbildningens olika delar och yrkeslivet. FrÄgor som har behandlats var om lÀrares socialisation in i lÀraryrket, pedagogiska teorier i lÀrarutbildningen och praxisnÀra teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie frÄn 2006 dÀr studenter under sin sista termin pÄ lÀrarutbildningen har intervjuats, och dÀrifrÄn har vi gÄtt vidare med en ny fallstudie dÀr lÀrare som har varit ute i yrkeslivet ett till tvÄ Är har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har Àven en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfÀllet. För att fÄ en uppfattning om studenters syn pÄ det teoretiska innehÄllet i lÀrarutbildningen har Àven en enkÀt med en öppen frÄga gjorts.Uppsatsen har visat pÄ att kraven som stÀlls pÄ lÀrarutbildningen Àr höga och motsÀgelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Denna uppsats behandlar vÀrdering av fastigheter och de faktorer som pÄverkar ekonomer vid vÀrderingen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar ekonomers vÀrdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda pÄ om vÀrderingen skiljer sig Ät mellan dem. Detta har vi undersökt med hjÀlp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen Àr en fallstudie som bestÄr av fyra intervjuer med ekonomer pÄ ett offentligt och tvÄ privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till Àr att de olika faktorerna har olika stark pÄverkan pÄ vÀrderingen i offentliga och privata företag..

FörskollÀraryrket Àr ett mÄngfacetterat praktiskt yrke och dÀrför vill vi se hur verksamma förskollÀrare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts pÄ tvÄ olika förskolor, pÄ en ?traditionell? förskola och pÄ en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering Àr vad förskollÀrare anser att deras yrke innebÀr; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda pÄ varför det Àr svÄrt för förskollÀrarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar pÄ vÄr problemprecisering anvÀnde vi en kvalitativ metod, dÀr vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollÀrare.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

Denna studie undersöker Àldre mÀnniskors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med bistÄndsbeslut gÀllande hemtjÀnst. VÄra resultat visar att personerna kÀnde stort förtroende för bistÄndshandlÀggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjÀnst utifrÄn deras synpunkter och önskemÄl. Personerna har tagit kontakt med bistÄndshandlÀggaren i det skede av livet som hjÀlp har varit nödvÀndigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillÀmpades var symboliskt kapital och Àr baserad pÄ kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhÀllet, beroende pÄ sammanhanget..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.