Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa Teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

Denna studie bearbetar hur vattenbrist i tredjevärldens storstäder kan innebära en ökad osäkerhet för individer. Genom att se till en breddad betydelse av det traditionella säkerhetsbegreppet är ambitionen med uppsatsen att visa på hur vattenbrist kan analyseras som en säkerhetsfråga och därigenom också öka förståelsen för många individers ökade osäkerhet i utvecklingsvärldens storstäder. För att göra detta har jag valt att använda mig av en teoriutvecklande metod, där fokus ligger på att bidra med kompletterande förklaringsfaktorer till mänsklig osäkerhet. Som komplement till mänsklig säkerhetsteori har jag valt att också lägga fokus på tre andra Teorier: miljösäkerhet, utvecklingsteori och perspektivet om mänskliga rättigheter. Genom en kombination av dessa Teorier anser jag att många nya och viktiga infallsvinklar, på såväl säkerhet som vattenbrist, kan komma fram och kanske också utmana gamla idéer och föreställningar..

SyfteSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur pass bra Norrporten marknadsför sitt miljöarbete ut till sina hyresgäster samt redogöra hur pass bra samarbetet fungerar mellan Norrporten och deras hyresgäster när det gäller miljöarbetet. MetodUppsatsen utgår från Norrportens hyresgästers synvinkel angående deras hyresvärds miljöarbete.Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex olika hyresgäster. EmpirinSamtliga hyresgäster har varierande dock bristfälliga kunskaper om Norrportens miljöarbete. Intresset för detta är däremot större och det finns inget som tyder på mottsatsen i framtiden. Teoretiska perspektivDe Teorier som har använts är främst kopplade till ämnena marknadsföring och miljö. Vidare har empirin kopplats till tidigare forskning för att styrka våra Teorier samt resultat.   SlutsatsISO 14001 certifieringen är en onödig investering för fastighetsbolag. Miljömedvetenheten är större hos de statliga än de privata..

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa Teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Syfte: Ta reda på vad vilka designaspekter som tilltalar 15 till 25-åringar i Sverige samt vilken kombination av dessa designaspekter som anses vikiga att lyfta fram. Metod: Vi genomför djupintervjuer samt en e-post intervju med företagsrepresentanter och slumpmässigt valda djupintervjuer av konsumentgruppen. Teoretiska perspektiv: Vi tillämpar främst Teorier som berör de fyra designaspekterna som är centrala för vår problemformulering. Även Teorier som berör marknadskommunikationen till konsumenten används. Empiri: Studien avser svenska konsumenter mellan 15 till 25 år.

Syfte: Redogöra för eventuellt användbara Teorier då vi undersöker varför Handelsbanken samt Swedbank har valt att marknadsföra sig som de gör.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att ha en kvalitativ utgångspunkt i vår uppsats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på både handelsbanken samt Swedbank. Sekundärdata har samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen har byggts upp kring relevanta Teorier och modeller som har anknytning till profilering av marknadsföringsstrategier.Empiri: Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med kontorschefer på handelsbanken och ansvarig personal för marknadsföringsavdelningen i Swedbank, alla intervjuer har genomförts i Stockholm.Resultat: Det resultat som har nåtts efter att uppsatsen har avslutats är att Handelsbanken marknadsför sig lokalt samt att Swedbank marknadsför sig genom stora kommunikationskanaler för att nå ut till alla konsumenter..

Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två Teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två Teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska Teoriers användning av begreppet.

Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal Teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa Teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsTeorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag.

Idag konsumeras det allt mer och det är konsumtionen som står i centrum för denna rapport. Det stadiet som vårt samhälle befinner sig i nu, namnges ofta konsumtionssamhället. Det har skett en förändring inom konsumentens inställning till konsumtion. Hemelektronik är en bransch som tydligt märker av detta skifte i samhället, och därför har vi valt att avgränsa vår rapport till detta område. Denna rapport skall ge en ökad förståelse om säljarens medvetenhet av de Teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhälle, av konsumtion inom hemelektronik.

Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka Teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka Teorier om lärande som återfinns i metoderna.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de Teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring Teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar även vilka osäkerheter som råder vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har även behandlat olika styrsystem såsom Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts på Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och slutsatser är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på Teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.