Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika Teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa Teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Sjöherravälde, Corbetts Teorier inom ramen för modern ubåtskrigföring.Studie om Corbetts Teorier och hur de appliceras på modern ubåtskrigföring. Sjökrigets grunder beskrivs inledningsvis samt av Corbett sammanställda metoderna för etablerande, bestridande samt utövande av sjöherravälde och ubåten som vapen. Därefter följer en studie av historiska källor rörande modern ubåtskrigföring. I denna ingår Scapa Flow 1939, ubåtsstrid vid slaget om Atlanten och USAs sjöfartskrig mot Japan samt sänkningen av Belgrano och det inledande skedet av Falklandskriget 1982. Fokus ligger på de olika metoderna som Corbett beskriver för sjöherravälde: avgörande slag, blockad, fleet in being, försvar mot landstigning, sjöfartskrig, amfibieoperationer samt stödjande av expeditionsstyrkor. Med bakgrund i dessa utmynnar uppsatsen i en diskussion om modern ubåtskrigföring som i stor utsträckning verifierar Corbetts Teorier..

Syftet är att beskriva några Teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad läroplanen säger samt att lyfta fram de Teorier lärare grundar sin undervisning på. I litteraturgenomgången gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrån sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas två utvecklingsTeorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lärare.

Det pågår en ständig utveckling av normativa Teorier om krig för att kunna anpassa sig till nutida konflikter. Nya Teorier utvecklas i takt med ny teknologi och nya motståndare. De Teorier som utvecklats på senare tid har föranlett till denna jämförelse mellan manöverkrigföring och Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance.Uppsatsen syftar till att studera huruvida Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance är en egen teori och i vilken utsträckning den grundar sig i manöverkrigföring.Genom en kvalitativ metod där textanalyser har legat till fokus, skapas idealtyper av manöverkrigföringens grundläggande element. Dessa verkar sedan som indikatorer för att urskilja likheter och skillnader med Shock and Awe. Resultatet visar på ett flertal likheter och skillnader som leder till slutsatsen att Shock and Awe inte kan definieras som en originell teori, då likheterna med manöverkrigföringen är allt för stora..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika Teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa Teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika Teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa Teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika Teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa Teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Spelens dragningskraft har länge varit outforskad och vad som motiverar oss att spela är fortfarande svårt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för att ersätta termen ?kul? för att i stället på ett vetenskapligt sätt kunna bryta ner vad det är som får spelare att vilja fortsätta spela. Vi har i vår undersökning tittat på orsaken till spelande, för att på så vis undersöka den grundläggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar inte bara vad som motiverar spelare utan försöker även destillerar den vida använda bransch-termen ?kul? för att kunna ersätta den med termer är baserade på behovstillfredsställande Teorier, som istället redogör för varför spelare blir motiverade att fortsätta spela.

Det finns många åsikter om hur det går med implementeringen av IFRS 3. Analysen av empirin visade att åsikterna skiljer sig åt mellan olika respondenter. Vi har sett att det fortfarande går att tillämpa Jönssons Teorier. Även Puxty och Willmotts Teorier går att använda än idag. Implementeringsarbetet är en process och redovisningsutvecklingen är i ständig förändring..

Det finns mycket skrivet om upplevelsens funktion i Teorier kring upplevelseekonomin, men upplevelsen som begrepp inom event marketing inte är lika utförligt behandlat. Upplevelsen är ett centralt begrepp som används flitigt i litteratur rörande event marketing utan att man egentligen går in på dess funktion. Diskussionen stannar istället vid konstaterandet att upplevelsens funktion är att förstärka budskapet och utreds inte mer noggrant än så. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för upplevelsen vid event marketing, och analysera huruvida upplevelseekonomins Teorier om upplevelsen är applicerbara inom event marketing. Vi har i denna uppsats använt av oss av en kvalitativ studie för att skapa en ökad förståelse för upplevelsen vid event marketing.

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, två serier och en film, samt 82 ledarporträtt i tidningen Veckans Affärer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur män och kvinnor i ledarposition framställs. Vi analyserar såväl det som framställs i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta Teorier i ämnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt genusvetenskap. Vi använder oss av Teorier för medieanalys i kombination med Teorier kring ledarskap och genus för att skapa en så heltäckande teoretisk bas som vi anser krävs för att uppfylla vårt syfte.

Spelens dragningskraft har länge varit outforskad och vad som motiverar oss att spela är fortfarande svårt att definiera. Spelindustrin saknar ett ramverk för att ersätta termen ?kul? för att i stället på ett vetenskapligt sätt kunna bryta ner vad det är som får spelare att vilja fortsätta spela. Vi har i vår undersökning tittat på orsaken till spelande, för att på så vis undersöka den grundläggande motivationen hos spelare. Undersökningen utforskar inte bara vad som motiverar spelare utan försöker även destillerar den vida använda bransch-termen ?kul? för att kunna ersätta den med termer är baserade på behovstillfredsställande Teorier, som istället redogör för varför spelare blir motiverade att fortsätta spela.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de Teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks Teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på Teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika Teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de Teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa Teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika Teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa Teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..