Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledare förändrar eller anpassar sitt sätt att leda, när de arbetar i en annan kultur än den de är uppväxta i. Vi avgränsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, både på plats i Kina och i Sverige. Vi har även intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. Vårt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som Teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus på ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

Syfte:Syftet med vår uppsats är att kartlägga nötköttsbranschen med avsikten att vidare utreda de bakomliggande faktorerna till varför det, i butiker, skiljer så mycket i pris mellan svenskproducerat och utländsk importerat nötkött. Metod:I vår uppsats har vi utgått ifrån en deduktiv ansats, med vissa induktiva inslag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har insamlat material främst via intervjuer. Teoretiskt perspektiv:Vi har använt oss av teorier i form av de fem konkurrenskrafterna och Strategic Cost Management. De fem konkurrenskrafterna möjliggör en kartläggning av nötköttsbranschen och genom Strategic Cost Management har vi analyserat värdekedjan, vilket köttet passerar igenom från producenten till butikerna.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelseFörfattare:                         Maria Karlsson & Cecilia LindbergHandledare:                      Kent SahlgrenNivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelseFråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank. Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell ?the mathematical theory of communication? model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen. ?.

I en tid då förtroende i och för företag diskuteras flitigt ville vi se vad förtroende egentligen kan sägas vara och framförallt vilken betydelse det har för de anställda. Externt kan förtroende kopplas till bilden av företaget utåt och det väckte vår nyfikenhet för kopplingen till den interna bilden, de anställdas uppfattningar om företaget, det vill säga identitetskänslan. Såväl identitetskänsla som förtroende är centrala begrepp för organisationer idag men det finns lite forskning kring dessa begrepps relation. Vårt syfte med undersökningen har varit att skapa insikt i huruvida det finns en relation mellan identitet och förtroende. Detta gjordes dels på ett Teoretiskt plan, där vi försökte konceptualisera begreppen och dess relation till varandra, och dels på ett empiriskt plan där vi undersökte dessa begrepps relation till varandra i praktiken.

Syfte: Syftet med denna studie är att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och biståndsorganisation som Individuell Människohjälp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvändande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell Människohjälps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har främst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: Vår teoretiska referensram består av prestationsmätning, Balanced Scorecard samt ett exempel på användande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger på intervjuer med medarbetare på Individuell Människohjälp och på deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sägas att ett BSC kan vara en möjlig väg för en insamlings- och biståndsorganisation att mäta sin måluppfyllelse.

Titel: Marknadsorienteringens inverkan på vakansgradNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Rusul Mahdi och Daniella NäslundHandledare: Agneta SundströmDatum: 2015 ? maj Syfte: Syftet är att öka förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende på informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar på företagens vakansgrad.Metod: Studien syftar till att öka förståelse och utgår därmed från en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda på fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att ställa dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjälp av identifierade nyckelområden.Resultat & slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering är i stort lika.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett Teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende.

Syfte: Efter årsskiftet 2010/2011 påbörjade fotbollsföreningen Gefle IF FF implementeringen av ett kvalitetssystem för att stärka konkurrenskraften inom svensk fotboll. Forskning gällande implementeringen av kvalitetssystem säger att implementeringen får olika effektivitet beroende på hur processen genomförs. Syftet med denna studie är att utifrån ett Teoretiskt ramverk analysera certifieringsprocessen i Gefle IF FF, och dess påverkande variabler i form av framgångsfaktorer och barriärer. Metod: För att studera certifieringsprocessen i Gefle IF FF har en etnografisk metod använts i kombination med kvalitativa intervjuer. Data har samlats in dels genom fältanteckningar men även genom intervjuer med berörda personer i föreningen. Datan har sedan jämförts med det teoretiska ramverket för att identifiera likheter och skillnader.                                                                                                         Resultat & slutsats: Undersökningen visar att trots att föreningen efterlever många framgångsfaktorer, såsom korrekt attityd till systemet, kan bristen på resurser och kvalitetssystemets utformning tillsammans utgöra ett stort hinder för certifieringsprocessens resultat.  Förslag till fortsatt forskning: Författaren eftersöker en jämförelse mellan olika föreningar och hur de har arbetat med certifieringsprocessen.

Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Problem: Svensk dagligvaruhandel har under senare år genomgått en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stärkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna märkesvaror. Förändrade förutsättningar inom dagligvaruhandeln skulle kunna ändra marknadens spelregler, något som borde påverka märkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsstrategier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur svensk dagligvaruhandel utvecklas och hur märkesvaruleverantörers reaktionsalternativ påverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumärken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har således utgångspunkt i både empiri och teori. Insamling av primärdata och sekundärdata har framför allt skett med hjälp av intervjuer och litteratur.

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat.

I arbetet mot en hållbar samhällsutveckling spelar näringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen är personer med ansvar för frågorna inom företagen, ett ansvar som återfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förväntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgångspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förväntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar därför på tre närliggande forskningsområden.

Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande.För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet.Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt.Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag.