Användargenererat innehåll är ett nytt område som är under ständig utveckling. Allt fler webbplatser låter användaren delta med innehåll, därmed har användarna gått från att vara passiva konsumenter till aktiva producenter. Vi har valt att studera två webbplatser, SvenskaFans.com och Sydsvenskan.se, utifrån två perspektiv - företagens och användarens. De användare som studerats är befintliga användare från respektive webbplats, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan de bådas åsikter. Uppsatsen studerar användargenererat innehåll med inriktning på användares motivation, lojalitet och tillförlitlighet.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett Teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Vårt syfte med denna uppsats är att ta fram ett Teoretiskt ramverk som skapar förståelse för vilka faktorer som är relevanta vid beslut rörande ett företags strategiska profil. Detta har vi gjort genom att undersöka ett antal strategiteorier och tagit med dem som vi anser vara relevanta vid den typen av analys som vi ämnar studera. De flesta av teorierna är tämligen vedertagna strategiska teorier medan andra härrör ur beslutvetenskapliga kretsar. Eftersom det finns variabler både i den interna och i den externa omgivningen som påverkar ett företags strategiska profil redogör vi för områdena var för sig. Vidare har vi använt oss av företaget Expert som referensföretag för att ge exempel på hur det kan fungera i verkligheten.

Ett vanligt förfarande i parapsykologiska s.k. ganzfeldexperiment är attmed hjälp av vitt brus, som spelas upp i hörlurar, försöka omslutaförsökspersoner i ett slags totalt och oföränderligt perceptuellttillstånd. I föreliggande studie undersöks konsekvenserna av attanvända vitt brus som bakgrundsljud. 30 försökspersoner har lyssnattill åtta ljudslingor innehållandes fyra typer av brus vid två olikaljudnivåer, för att sedan i ett enkätformulär uppskatta hur dessa ljudpåverkat dem. Resultatet visar på signifikanta effekter av så välbrustyp som amplitud, och dessutom en signifikant interaktionseffektdem emellan.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett Teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.

Företags sociala ansvar och hållbarhetsarbete har under de senaste 50 åren debatterats inom företagsekonomin, en benämning som används är CSR, Corporate Social Responsibility. Som Teoretiskt begrepp har det kritiserats för att sakna entydighet eller en klar definition och det har lett till att vad olika företag praktiskt implementerar kallas CSR fastän de aktiviteter som utförs kan vara av väldigt olika karaktär. Nyinstitutionell teori förklarar det med att specifika företag översätter teoretiska idéer inom sin egen kontext, och därav följer olikheterna. Ekonomerna Porter och Kramer myntade 2011 ett nytt begrepp kallat CSV, Creating Shared Value, med tanken att minska de problem som funnits inom CSR. CSV har till stor del baserats på företaget Nestlés arbete, dock har Nestlé själva inte kallat det för CSV tidigare.

Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg.Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen..

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har följt upp och utvärderat det svenska friårsförsöket. Jag undersöker om deras tillvägagångssätt stämmer överens med hur man Teoretiskt bör följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friårsförsöket stämmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har även studerat hur implementeringsprocessen av friårsförsöket har gått till.

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett Teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett Teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

?I den här studien undersöks sambandet mellan motorik och lärande. Syftet är att Teoretiskt och empiriskt få ökad förståelse för hur elevers motoriska utveckling påverkar lärande. Studien utförs med hjälp av litteraturstudie och lärarintervjuer. Mina frågeställningar är:Hur utvecklar barn sin motorik? Vad betyder motorik för lärandet? Hur arbetar förskolelärare och klasslärare med motorik?Lärare har en viktig uppgift att arbeta med motorik både i förskolan och i skolan för att barnen ska utveckla sin motorik.

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas på en sådan utbildningsfilosofi.2. Att granska två koncept med två tillhörande program för att påvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkäter.3. Att ta reda på vad meningen med de två koncepten är, med hänsyn till vad respondenterna säger och med mina egna tankar och åsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och enkätundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkätundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lärande, Teoretiskt lärande, praktiskt lärande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjälp av egna åsikter och med hjälp av svar från enkäter, personliga intervjuer och ifrån övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med båda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att få en skräddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en Teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.